Palats på ena sidan gatan och slum på den andra. Lyxbilar med tonade rutor som passerar förbi människor som köar för matkuponger. Detta var en vanlig syn när Danielle Nierenberg nyligen reste runt i 30 av världens länder för Worldwatch Institutes räkning. En färsk OECD-rapport bekräftar samtidigt att inkomstskillnaderna mellan de rika och fattiga i världens länder ökar.

Forskaren Danielle Nierenberg vid Worldwatch Institute besökte 30 länder i arbetet med den USA-baserade tankesmedjans rapport "State of the World 2011: Innovations that Nourish the Planet".

- Det är väldigt enkelt att se de stora skillnaderna i varje land, och det är något man ser varje dag, säger hon.

Worldwatch Institutes nya rapport utkom samtidigt som den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD i förra veckan lanserade en ny rapport om de vidgande klyftorna mellan rika och fattiga i världens länder.

I båda rapporterna uppmanas regeringar att agera för att minska fattigdomen och ojämlikheten. OECD-rapporten, som fått titeln "Divided We Stand: Why Inequality Keeps Rising", sätter konkreta siffror på vad orättvisorna betyder för de många människor som lever i botten av sina länders ekonomiska pyramider.

Även Sverige ojämlikare

Inom OECD:s 34 medlemsländer (I Latinamerika Chile och Mexiko.) har numera den rikaste tiondelen av befolkningen i genomsnitt en nio gånger högre inkomst än den fattigaste tiondelen.

Rapportförfattarna slår även fast att också i länder som traditionellt varit mer jämlika, däribland Sverige, Danmark och Tyskland, har inkomstskillnaderna ökat – från 5 mot 1 under 1980-talet till 6 mot 1 i dag.

Nya siffror från USA visar samtidigt att landets rikaste procent fick mer än en fördubblad inkomst efter skatt mellan 1979 och 2007, medan inkomsterna för den fattigaste femtedelen under samma period minskade.

I samband med att den nya rapporten lanserades vid organisationens högkvarter i Paris påpekade OECD:s generalsekreterare Angel Gurria att endast ett fåtal länder har gått emot trenden med ökande ojämlikhet. Dit hör Mexiko och Chile – men i dessa länder är det samtidigt fortfarande så att de rikaste tjänar mer än 25 gånger så mycket som de fattigaste.

Tillväxt fördelas inte

I flera av världens snabbväxande ekonomier är dock inkomstskillnaderna betydligt större än så. I Brasilien har visserligen regeringen med framgång genomfört åtgärder för att minska ojämlikheten, men trots det ligger skillnaden mellan rikas och fattigas inkomster på hela 50 mot 1, vilket är fem gånger mer än genomsnittet inom OECD.

Vissa länder i världen som inte är medlemmar i OECD har snabbväxande ekonomier, vilket resulterat i att miljontals människor har lyfts ur den absoluta fattigdomen.

- Men frukterna av den starka ekonomiska tillväxten har inte fördelats jämnt. De stora inkomstskillnaderna har istället ökat ytterligare, sade Gurria, och påpekade samtidigt att Brasilien är det enda exemplet på motsatsen bland de snabbväxande ekonomierna.

Både Gurria och Nierenberg menar att den globala ekonomiska krisen ökar behovet av att världens regeringar agerar för att motverka inkomstskillnaderna.

- De sociala kontrakten är under upplösning i många länder. Osäkerheten och oron för en social utslagning har nått medelklassen i många samhällen. Människor upplever att de får ta effekterna för en kris som de inte bär ansvaret för, medan de med höga inkomster tycks vara opåverkade, sade Gurria.

Föreslår skattehöjning

En av OECD:s rekommendationer är höjda marginalskatterna för de rika.

- När man talar om de rikaste av de rika så hävdar vi att det finns utrymme att höja skatterna, sade Gurria.

OECD:s generalsekreterare ville dock inte diskutera hur organisationen ser på förslaget om införandet av en särskild skatt på finansiella transaktioner, ett förslag som förts fram av många organisationer och vissa ledande ekonomer.

Guillaume Grosso, ordförande för den franska fattigdomsbekämpande organisationen One, menar att en höjd skatt för de rika bara utgör en del av lösningen.

- Det är uppenbart att finanssektorn inte har fått betala sin del, och vissa skulle hävda att det är finanssektorn som bär ansvar för de bekymmer som världen upplever nu, säger han.

Nierenberg menar att det behövs en tydligare öppenhet i världen – i synnerhet när det gäller frågan om hur rika och snabbväxande ekonomier har börjat köpa upp odlingsbar mark i Afrika. Ett fenomen som kallas för "land grabbing" och som har lett till en ökad fattigdom och ojämlikhet även på andra håll i världen.

- När matpriserna stiger och människors inkomster inte ökar i samma takt så kan man se effekterna av detta på ett sätt som kanske inte var synligt för fem, sex år sedan – barn med uppsvällda magar och alla andra tydliga tecken på undernäring och en annalkande svält, säger hon.

Text: A.D.McKenzie/IPS