De sydamerikanska ländernas ökande vapenhandel på senare år, beror inte i första hand på upplevda hot från grannländerna. Det anser Carina Solmirano, argentinsk forskare vid Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI).

- Andra orsaker till vapenköpen är vanligare än vad folk kanske tror, säger Carina Solmirano under en öppen föreläsning vid Stockholms universitet.

I Brasiliens fall handlar ett bland annat om att förbättra den egna vapenindustrin. Genom ett rekordstort avtal med Frankrike kommer jättelandet att få tillgång till nya högteknologiska system. Man ska också köpa 36 nya krigsflygplan, eventuellt svenska JAS 39 Gripen. När detta skrivs är det svenska kungaparet på besök i Brasilien, en resa som regeringen enligt SVT hoppas ska hjälpa att ro affären i hamn.

Den chilenska militären, kontinentens största vapenköpare, har fått en oproportionellt stor budget genom den så kallade Kopparlagen, som stadgar att en del av inkomsterna från landets kopparförsäljning ska gå till försvaret. Lagen stiftades på 1950-talet, och landets kongress diskuterar nu att avskaffad den.

Chile har en dispyt med Peru om var havsgränsen mellan dem går, men i nuläget ser inte Carina Solmirano någon risk för kapprustning mellan de två länderna.

- Peru är så väldigt långt efter att det skulle ta många år att komma ikapp Chile.

Inköp för 34 miljarder dollar varje år

Orosmoln finns dock. Venezuela har på senare år köpt allt större mängder vapen, enligt president Hugo Chávez för att förebygga en möjlig amerikansk invasion med hjälp av Colombia. Spänningen mellan de två grannländerna har ökat de senaste åren. När Colombia i augusti förra året meddelade att USA-skulle få tillgång till ett antal militärbaser i landet beordrade Hugo Chavez sina generaler att förbereda sig för krig. Carina Solmirano ser en risk att Colombia, som redan är en energisk vapenköpare, ska svara med samma mynt.

Även om inte de senaste årens vapenköp medför särkilt ökade risker för krig, medför oundvikligen de drygt 34 miljarder US-dollar som Sydamerika varje år lägger på militären att det blir mindre pengar över till annat.

- När man tänker på problemen med ojämnlikhet och fattigdom, är det oroande att vi lägger så mycket pengar på militär och vapen, konstaterar Carina Solmirano.

Jöran Lindeberg, frilansjournalist