I skuggan av WTC och Lindh: 40 år sedan kuppen i Chile

Idag, den 11 september, är det 40 år sedan den socialistiske, folkvalde presidenten Salvador Allende störtades från makten i Chile genom en militärkupp. Efter följde 17 år av diktatorn Pinochets USA-understödda högerjärnhand, och landet slog om från socialistiska framtidsvisioner till att bli vad det är idag; ett applåderat OECD-land, med flest frihandelsavtal i världen och en ekonomi så stabil att chilenarna gärna framhäver sig som erfarna nog att rådge EU ur sin ekonomiska kris.
Ellinor Rindevall, före detta praktikant vid Sveriges ambassad i Santiago, berättar hur hon ser på dagens Chile.

Landet beskrivs som det mest Europeiska landet i Latinamerika, arbetslösa vallfärdar från såväl regionen som EU och just nu avslutas byggandet av Latinamerikas högsta skyskrapa. 300 meter stolthet glittrar över huvudstaden och himlen reflekteras i dess fönster.

Samtidigt är Chile ett av världens mest ojämlika länder; djup fattigdom och extrem rikedom existerar parallellt. I den privatiserade tillvaron har allt ett pris, och när jag frågade en vän vad hon betalade för sina universitetsstudier drog jag efter andan när hon svarade och utbrast: "Per termin?! Eller för hela läsåret?" "Nej nej", svarade hon, "i månaden". Och kostnaderna till trots är många skolor av mycket låg akademisk standard; räcker du över fel universitetslogga till din arbetsgivare kan intervjun vara slut redan innan den börjat. Studiesituationen genererade slutligen fredligt inriktade studentuppror, vilka avslutades tillfälligt genom löften om reformer som aldrig infriades. När studenterna insåg att inga förbättringar var i sikte tog protesterna ny fart under 2012. Istället för samtal hanterades de då med polisiär hjälp; tårgas och vattenkanoner plockades fram, och staten kritiserades sedan hårt för att använda diktatoriska metoder istället för att demokratiskt försöka lösa problemen.

Chiles nutidspolitik är således komplex, och historien är en ständigt närvarande faktor. Hela det demokratiska systemet är fortfarande en rest av Pinochets tid vid makten, även om vissa reformer nu antagits och diskussioner för ytterligare förändringar pågår. För mig kunde bevakning av ett seminarium för ambassadens räkning ofta innebära situationer där personer med tårarna rinnande frågade om de någonsin skulle återfinna sina förlorade barn och föräldrar. De var inte ensamma om att leta; omkring 1200 personer saknas fortfarande i Chile efter diktaturens utrensningar. Den officiella siffran går dock isär med andra organisationers beräkningar, vilket också är något regeringen kritiserats för.

Vägen tillbaka till en stabil och välfungerande demokrati är därmed fortfarande lång, även om Chile kommit en god bit på väg. Chilenare som lämnat landet kan ännu inte rösta i nationella val; högern har upprepade gånger satt stopp för försök att möjliggöra röstdeltagande utomlands. Sett utifrån BNP är Chiles ekonomi en framgångssaga, men sett utifrån rikedomsfördelning är situationen istället för många katastrofal. En långdragen konflikt mellan eliten och landets största grupp ur ursprungsbefolkningen, Mapuche, leder fortfarande till såväl sabotage som våldsamheter med dödlig utgång. Men trots flertalet allvarliga problem har mycket ändå gjorts av de efterföljande regeringarna för att hantera landets brutala historia. Bland annat har en sanningskommission inrättats, ett stort minnesmuseum har skapats och en statlig institution arbetar numera med människorättsfrågor.

I spåren efter mordet på Anna Lindh och terrorattentatet i New York finns idag inte mycket medieutrymme för att prata om en kupp som skedde på andra sidan ett världshav, andra sidan ekvatorn, under ett passerat sekel. Men under kuppen var Sverige en viktig aktör. Harald Edelstam, vår dåvarande ambassadör, räddade många människoliv genom heroiska insatser. Idag har tusentals chilenare funnit sina hem i Sverige, och säkert är att alla dessa människor minns och berörs mycket starkt av den 11 september i första hand på grund av den kupp som 1973 förändrade deras liv.

Text: Ellinor Rindevall, praktikant vid Sveriges ambassad i Santiago de Chile, Chile, hösten 2012.
Foto: Privat