Inför FN:s internationella ursprungsfolksdag och en månad före presidentvalet i Guatemala presenterade fjorton mayaorganisationer ett gemensamt poltiskt manifest på ett forum där presidentkanditater var inbjudna.

Bland de fjorton organisationerna finns student-, ungdoms-, människorätts-, lantarbetarorganisationer, kultur- och utbildningsstiftelser. Av de tretton presidentkandidaterna närvarade endast Rigoberta Menchu, nobelpristagare och kandidat för den nybildade alliansen “Encuentro por Guatemala” och Otto Perez, tvåa i opinionssiffrorna, före detta general i armén och kandidat för “Partido Patriota”.

Flera talare påpekade att endast två kandidater deltog var ett tecken på det låga intresset för att inkludera mayafolket i samhället och politiken. Samtliga partier kritiserades även för den låga representationen av maya på deras listor till kongressen. Organisationsrepresentanter bedömer att inte fler än 20 mayas kommer att väljas in i kongressen som består av 158 ledamöter.

Forumet avslutades med att båda presidentkandidaterna inför fullsatt salong och tv-kameror skrev på mayaorganisationernas manifest som bland annat innehöll ett krav på namnbyte på landet till “Guatemaya”. Sida och Nederländernas ambassad stod som huvudsponsorer för forumet.

Dagen före forumet deklarerade mayaorganisationen Waqib´Kej att inget parti för en politik som tar itu med de frågor som främst berör mayafolket såsom gruvbolagens exploatering av mayaterritorium, rasismen, markfrågan och frihandeln. Detta trots Rigoberta Menchus kandidatur. Waqib´Kejs talesman Domingo Hernandez menade att “Encuetro por Guatemala” för en politik som främst värnar USA:s intressen i Guatemala. Av denna anledning förklarade Waqib´Kej på en presskonferens att de inte tog ställning för någon av presidentkandidaterna eller partierna. Organisationen uppmanar inte till att rösta blankt utan till ett medvetet röstande, att väljarna granskar partiernas förslag, kandidaterna och inte nödvändigtvis röstar lika i de tre valen.

I Waquib`Kej ingår stora landsomfattande organisationer såsom CALDH, CONIC, CONAVIGUA, CUC och CONIC. Organisationerna är kända för att driva jordreformer och frågan om upprättelse för de massakrer som begicks av militären under det 36 år långa inbördeskriget.

Maria Palselius, UBV/Guatemala