Sociala rörelser och ursprungsfolk från hela landet samlades till fest i La Paz på lördagen när Bolivias nya grundlagsförslag lämnades över till regeringen. Samma dag presenterade de rika departamenten sina autonomiförfattningar inför hundratusentals jublande människor.

De förutspådda konfrontationerna, som i vissa medier blåsts upp till varning för inbördeskrig, uteblev nästan helt. Två dagar efter grundlagsförslagets överlämnande och autonomiförfattningarna är det fortfarande ingen som riktigt vet vad som kommer att hända. Livet pågår som vanligt och det är lugnt på de flesta platser. Det stundande julfirandet och ett besök av både Chiles och Brasiliens presidenter – som skrev på flera viktiga avtal med Bolivia – på söndagen anses ha lugnat ner stämningen.

Helt utan oroligheter slutade dock inte helgen. Boende i samhällena Santa Rosa och Yapacani blockerade vägar in till Santa Cruz i protest mot autonomiförklaringarna, och konfrontationer i samma samhällen ledde till runt 50 skadade i varierande svårighetsgrad. En kraftig sprängladdning detonerade i domstolen i Santa Cruz, något som ännu inte utretts och som enligt polisen kan ha koppling till ett pågående fall snarare än till lördagens händelser.

För regeringen är grundlagsförslaget det största som hänt sedan Evo Morales kom till makten för snart två år sedan. Vicepresident Alvaro Garcia pratade om ett mirakel i sitt tal på Plaza Murillo och grundlagsförsamlingens ordförande Silvi Lazarte hade svårt att hålla tårarna tillbaka. Under flera timmars tid kom olika sociala rörelser och ursprungsfolkgrupper från hela landet inmarschernade på torget. När departamenten Santa Cruz och Beni – vars lokala styren och de så kallade medborgarkommitteerna är starkt regeringsfientliga – tågade in jublade åskådarmassorna.

På lördagen presenterade departamenten Santa Cruz, Beni, Pando och Tarija sina autonomiförfattningar som kommer att gå till folkomröstning inom några månaders tid. Enligt författningarna övergår vissa statliga ansvarsområden till de respektive departamenten. I Santa Cruz författning har exempelvis departamentet sin egen polis och skattesystem, och man bildar en ny lokal regering.

Kontroll över naturresesurserna är en annan punkt som departamenten i den så kallade Halvmånen hävdar. Det kan tyckas ironiskt att Moralesregeringen, som departamenten är starka motståndare till, genom nationaliseringen av gas- och oljetillgångarna har ökat både landets och departamentens tillgångar avsevärt och de flesta departament har inte lyckats göra av med hela sin budget i år. Många frågar sig därför om departamentens reella anledning att kontrollera naturresurserna verkligen beror på de tycker att deras del av kakan inte räcker till för nödvändiga investeringar, eller om det är ett sätt att göra sig helt oberoende av resten av landet

Enligt medierna var tyrann det ord som förekom flest gånger i samband med Evo Morales när Halvmånen firade sin autonomi. Att regeringen är odemokratisk är något motståndarna, ända sedan Evo Morales kom till makten, hävdar både i nationella och internationella sammanhang. Bland andra EU-länderna har dock gått ut och sagt att de stödjer den demokratiska processen i Bolivia och de ledare som valts enligt lag. De flesta sydamerikanska presidenter, både från vänster och höger, säger sig också stå bakom Evo Morales.

Om autonomiförfattningarna är lagliga, i juridisk mening och enligt Bolivias grundlag, är oklart. Vissa menar att så är fallet, de flesta hävdar motsatsen. Det är främst själva processen det råder olika åsikter om. Delar av innehållet är emellertid enligt nuvarande konstitution lagvidriga och de kan inte heller träda i kraft innan folkomröstningar hållits. Huruvida de är legitima och representerar ”folkets vilja”, är en annan fråga som diskuteras. I till exempel Santa Cruz är Morales parti MAS det största partiet, och att säga att majoriteten av Santa Cruz-borna vill ha autonomi kan anses mycket missvisande.

En fråga som får större utrymme i både nationella och internationella medier är vad den nya konstitutionen – ifall folkomröstningen som ska hållas ger den grönt ljus – kommer att innebära, och om den verkligen är det förslag som de flesta partier arbetade fram och som röstades igenom i stora drag. När den detaljerade versionen röstades igenom hävdade vissa partier att delar av innehållet hade ändrats. Än så länge har ingen offentlig jämförelse mellan de olika versionerna gjorts.

Enligt flera utländska, bland annat svenska, medier vill Moralesregeringen öka sin makt genom den nya konstitutionen och jämförs med Venezuelas kontroversielle president Hugo Chavez. Vad det påståendet egentligen grundas på är tveksamt. Det som står i förslaget är bland annat att presidenten kan sitta i längre än en mandatperiod – något som är vanligt i de flesta länder – men det står inte att hon eller han kan sitta hur länge som helst. Det föreslås också att samhällstjänster, som vatten och annan grundläggande service inte får ägas av privata företag med vinstintresse, vilket skulle kunna ses som att staten vill öka kontrollen men också som att man vill undvika spekulation och överpriser på sådant som är nödvändigt för medborgarnas överlevnad. Vidare står att tjänser som tidigare varit politiskt tillsatta, exempelvis domare, inte ska vara det. Det blir inte tillåtet att äga mer mark än 5 000 eller 10 000 hektar (en fråga som också ska gå till folkomröstning) om den inte fyller ett ”samhälleligt intresse”.

En dag efter att grundlagsförslaget presenterades gick kvinnonätverksorganisationen Amupei ut och ställd sig bakom det. Som exempel på förbättrade villkor för kvinnor nämnde de att kvinnan enligt det nya förslaget har rätt att bestämma hur många barn hon vill ha, vilket kan ses som ett första steg mot legalisering av abort och för familjeplanering.

En folkomröstning kommer att hållas för att godkänna den nya konstitutionen eller inte.

Emma Schütt
Foto: Tomas Ahlberg