Detta är ett utskick med de senaste nyheterna från Latinamerika.nu.
Latinamerika.nu ger alternativ och aktuell information om en värld vi i Sverige sällan får läsa om, och fångar upp det stora intresse som finns för Latinamerika. Vår målsättning är att vara den mest besökta hemsidan på svenska för nyheter från Latinamerika, och den naturliga utgångspunkten för den som vill veta något om utvecklingen i regionen. Latinamerika.nu bevakar samhällsutvecklingen i relation till det stora, internationella spelet och sätter in den lilla människans värld i ett större sammanhang på ett begripligt sätt. På latinamerika.nu får annars tysta röster ta plats.
Ännu en marsch har anlänt till La Paz, denna gång är det de som stödjer bilvägen genom TIPNIS som vill göra sin röst hörd. Konflikten trappas upp då alla parter inte är eniga om hurvida vägbyggen ska tillåtas eller inte genom nationalparken TIPNIS.
Årets decentraliserade sociala världsforum – Forum Social Mundial – blev i Porto Alegre något av de sociala rörelsernas förberedelsemöte inför FNs konferens om hållbar utveckling, Rio +20, som hålls i Rio de Janeiro i juni.
De senaste dagarnas kraftiga regn och jordras har dödat minst 20 personer i delstaterna Rio de Janeiro och Minas Gerais. Samtidigt råder svår torka i den sydligaste delstaten Rio Grande do Sul.
Den guatemalanska staten måste se till att samhällena kring Marlingruvan har tillgång till rent vatten, fastslår den Interamerikanska Kommissionen för Mänskliga Rättigheter i nya rekommendationer till Guatemala, men kravet på en tillfällig stängning av gruvan har strukits av kommissionen.
I Cajamarca, i norra Peru, har hela byar gått ut för att protestera mot Minas Conga, ett gruvprojekt som hotar regionens miljö och befolkningens hälsa. Landet har skakats av blockaderna som pågått i flera veckor. Guld står mot vatten i en konflikt där svenska pensionspengar är inblandade. Latinamerika.nu åkte till platsen för att dokumentera protesterna.
Trots att en stat aldrig någonsin har tjänat på gruvverksamhet, bestämde sig Costa Ricas regering sig för att godkänna gruvan i Las Crucitas. Sedan dess har folkrörelser protesterat för att stoppa den miljö- och hälsofarliga utvinningen. Nu har de fått rätt i Costa Ricas första kammare i Högsta domstolen och tillståndet till utvinning har annullerats.
Perus president och före detta militär Ollanta Humala bedriver en allt tuffare linje mot den proteströrelse som vänder sig mot det jättelika gruvprojektet Conga. Ett miljövidrigt projekt som även de svenska AP-fonderna har stora investeringar i. Flera ministrar har nu valt att hoppas av sina poster.
En sen kompromiss i Durban bereder väg för nya klimatförhandlingar fram till 2015. Men besluten anses otillräckliga för att klara tvågradersmålet – målsättningen att jordens medeltemperatur inte ska öka med mer än två grader.
Kvinnor från olika delar av världen finns på plats vid det pågående klimatmötet i Durban för att företräda sina lokalbefolkningar. Många är lantbrukare och hantverkare vars försörjning nu hotas av klimatförändringarna.
Världens bönder producerade mer spannmål under 2011 än någonsin tidigare. Men samtidigt har efterfrågan ökat och spannmålsreserverna minskat till följd av biobränsleproduktion och ökad djurfoderproduktion.
På spanska betyder El Mal det dåliga. Det är även titeln på Miguel Bonassos senaste bok om det transnationella gruvföretaget Barrick Gold. Undertiteln på boken lyder "K-modellen och Barrick Gold – mästare och tjänare i utsugningen av Argentina".
Fler än 100 miljoner människor får sina liv drastiskt förkortade på grund av giftiga utsläpp. De utsatta förlorar i genomsnitt hela 12,7 år av sina liv, enligt en ny rapport.
Amazonas är under attack. Varje år beräknas cirka 20 tusen kvadratkilometer av regnskogen försvinna. Enligt siffror från det brasilianska rymdforskningsinstitutet (INPE) har närmare 17 procent skövlats de senaste 30 åren.
Mexikos låglönefabriker har sedan länge utgjort ryggraden i landets arbete för att locka till sig utländska investeringar och öka exporten. Men de miljömässiga och sociala kostnaderna är höga.
- Vi bör se jordbruksgifterna som massiva förstörelsevapen.
Det sa Adolfo Maldonado från Ecuador, en av de som drabbats konsekvenserna av de omfattande besprutningarna som syftar till att döda kokaodlingar, under den första latinamerikanska kongressen för sociomiljöhälsa som nyligen arrangerades i Argentina.