Hungerstrejkar för sina rättigheter
Tjugotvå dagar. Så länge har 20 småbrukare hungerstrejkat utanför justitiepalatset i Santa Cruz de la Sierra. Anledningen är att de med våld och hot fördrivits från sina land och fråntagits allt de äger. Ännu har myndigheterna inte reagerat.
- De anföll oss med machetes, batonger, stenar, knivar och skjutvapen, och tvingade oss att fly och lämna allt vi har kämpat för. Nu lever vi på gatan, vi har blivit utkastade. Vi har ingenting att äta och inga pengar, säger Toribia Espinoza från de jordlösas rörelse MST – B (Movimiento Sin Tierra – Bolivia) som sedan den 4 maj hungerstrejkar utanför justitiepalatset i Santa Cruz de la Sierra.
Den 20 april attackerade åttiotalet män, inhyrda av två mäktiga landägare, de tre samhällena Tierra Hermosa, Tierra Firme och Chirimoyas i provinsen Velasco i nordöstra Santa Cruzregionen. Tjugo personer kidnappades och över 300 familjer tvingades bort från sina territorier. Deras hus ockuperades eller brändes ned, flera skolor jämnades med marken och deras odlingar förstördes. Dessutom rapporterades om flera fall av tortyr, samt ett stort antal skadade och sjuka.
- De lever i en ytterst svår situation utan varken mat, vatten, medicin eller tak över huvudet. Vi har försökt att pressa både justitieombudsmannen och INRA (det nationella institutet för jordreform, reds. anm.), såväl som regional och nationell regering, men ingen gör något, de bara pratar, säger Edwin Arce, hungerstrejkare från Chirimoyas.
Toribia Espinoza och hennes tre barn skiljdes åt vid attacken. Sedan 4 maj strejkar hon för att de ska få en bättre framtid Fotograf: Linda Jonsson
Attacken fick stöd från flera håll
Hjärnorna bakom aktionen var de två lanndägarna Guido Soliz och Américo Gemio, vilka med stöd av högt uppställda, lokala myndighetspersoner, ämnade ta tillbaka de marker småbrukarfamiljerna för två år sedan lyckades få laglig rätt till genom INRA.
Jordfrågan är sedan länge en av de hetaste i östra Bolivia, och konfrontationerna har under åren varit många. Trots att delegationer från MST – B försökt få hjälp hos myndigheter i såväl La Paz som Santa Cruz, får de ingen hjälp. Justitieombudsmannen i de båda städerna vill inte ta sig an fallet och vägrar svara på kommentarer.
– Våra kamrater i MST – B har fått lida mycket och det verkar som att de är stigmatiserade av både myndigheter och justitieombudsmannen. Vad finns det annars för orsaker till att ingen agerar när de far illa? Till och med Röda Korset har dragit sig ur de humanitära hjälpinsatser vi satt in för att hjälpa de drabbade, säger Miriam Suarez, koordinatör för Coordinadora de Derechos Humanos de Santa Cruz (CDH), ett lokalt nätverk av organisationer som jobbar för mänskliga rättigheter.Edwin Arce är en av flera hundra personer som med våld drevs ut från samhället Chirimoyas. Fotograf: Linda Jonsson
Justitieombudsmannen agerar inte
Enligt ett forskningsinstitut för mänskliga rättigheter och sociala konflikter, Observatorio de Derechos Humanos y Conflicots Socioambientales, framställs de jordlösas rörelse ofta som illvilliga landtjuvar i latinamerikansk media. Detta har, tillsammans med en rädsla för att stöta sig med lokala makthavare, skapat en motvilja bland organisationer, institutioner och myndigheter mot att framstå som allierade med rörelsen. Inte ens justitieombudsmannen vill ta sig an fallet, och de vägrar svara på kommentarer.
- Justitieombudsmannen finns till för att skydda och hjälpa folket, men det verkar inte som att de vill hjälpa oss fattiga. Men vi kommer att stanna här och hungerstrejka tills myndigheterna reagerar och vi får tillbaka det som är vårt. Det enda vi kräver är rättvisa och att de som attackerade oss respekterar de lagar som finns. Det är vår mark, våra liv, säger Edwin Arce.
Den 18 maj uttalade sig vice president Álvaro García Linera om fallet och sade att de drabbade familjerna har rätten på sin sida. Inga aktioner har dock satts in för att hjälpa de utkastade familjerna i Velasco och hungerstrejken fortsätter därför oavbruten.
Text: Linda Jonsson och Hanna Dahlström
Foto: Linda Jonsson
De tre samhällena Chirimoyas, Tierra Hermosa och Tierra Firme har en total yta på 100 000 hektar.
Den 2 december 2008, efter två års intensiv kamp, fick de 600 familjer som lever i området officiell äganderätt till marken.

















Hungerstrejk i Bolivia
Var är Evo Morales i denna fråga? Varför sätter han inte landägarna bakom galler?