Honduras kongress godkände på torsdagen landets medlemskap i ALBA, det latinamerikanska energi-och handelssamarbetet som initierades av Venezuelas president Hugo Chávez 2004. Honduras blir därmed det andra centralamerikanska landet att gå med i sammanslutningen, efter Nicaragua.

Genom avtalet får Honduras 130 miljoner dollar extra till statskassan, och de ska skötas genom en speciell kommission utsedd av kongressen. Civila samhället har ställt krav på att pengarna ska användas till att motverka fattigdomen. Venezuela donerar 30 miljoner dollar att användas till småbrukare, 100 miljoner för bostadsprogram, 100 traktorer samt stöd till hälso-, utbildnings- och teknikutvecklingssektorn. En stor del av pengarna inom teknikutvecklingssektorn är vikt för utvinning av olja.

Konservativa krafter i Honduras är fortfarande emot avtalet då man menar att det är ett led i Chávez ideologiska övertagande i regionen. Civila samhället i Honduras har dock länge kämpat för landets inträde i ALBA, eftersom man anser att det är en möjlighet för fattigdomsbekämpning och ett frigörande från det ekonomiska beroendet av USA och Europa.

Under det III Amerikanska Sociala Forumet som pågår i Guatemala City i veckan, hördes dock kritiska röster även från de sociala rörelserna. Moira Millán från ursprungsfolksorganisationen Frente de lucha Mapuche y Campesina i Argentina, uttryckte att ALBA egentligen bygger på samma principer som de handelsavtal man försöker motverka. Hon menar att avtalet fortsätter att grunda sig på nationsgränser, vilket går emot ursprungsfolkens världsbild. Att mycket av ALBA:s ekonomi baserar sig på Venezuelas utvinning av olja och mineraler tycker Moira Millán också går emot ursprungsfolkens kosmovision, vilken baserar sig på beskyddandet av Moder Jord och hennes resurser.

Klart är dock att mobiliseringen var stor inom civila samhället i Honduras, med över 10 000 personer demonstrerandes för avtalet utanför landets kongress.

Malin Stråle