"Det här är inte en dag för fest det är en dag för kamp och motstånd "med dessa ord öppnades det nationella mötet för att lansera ett nytt lagförslag vad gäller en förändring av jordbrukspolitiken i Honduras.

Mötet organiserades av kampanjen Vamos al grano och Alliansen för matsuveränitet och jordreform (SARA) som tillsammans organiserar totalt 32 organisationer.

Situationen för Honduras fyra miljoner småbrukare är enligt FN:s mat- och jordbruksorganisation, FAO,  alarmerande. Fler än hälften av småbrukarna lever i extrem fattigdom. Rafael Alegría, ordförande i La Via Campesina Centralamerika, säger att i flera av landets regioner har människor ingen annan mat än säsongens frukter att äta.

- Situationen är än värre om vi har i åtanke att landet är det tredje i världen som är mest sårbart för klimatförändringar, något som har starkt negativa konsekvenser för moder jord, naturen och matsuveräniteten, fortsätter han.

Rafael Alegría menar också att trots att småbrukarna producerar 76 procent av basprodukterna i landet såsom bönor, majs och ris, vilket gör dem viktiga både för ekonomin och för matförsörjningen, så är de övergivna av makthavarna.

- Fokuset för de styrande är agroexport, turism, gruvindustri samt migration.

Alegría säger också att det inte är i regeringens intresse att förbättra levnadsvillkoren på landet för att folk inte ska migrera eftersom pengarna som migranterna skickar hem är positivt för statsbudgeten.

Bränsle istället för mat

Carlos Reyes, representant för Motståndsfronten, menar också att det är allvarligt att man inte längre använder mark till att producera mat utan till biobränslen.

- Detta förvärrar situationen med jordinnehav eftersom produktionen av grödor för bränsle priviligerar storgodsägare och företag på bekostnad av småbrukarna, säger han.

Frihandelsavtalen har också drabbat småbrukarna hårt eftersom exportproduktion blivit allt viktigare vilket lett till så kallad landgrabbing (se faktaruta) och att lokala marknader försvunnit. Det enda sättet att sätta stopp för utvecklingen, menar Reyes, är en ny konstitution där folket återfår makten.

Statskuppen för två år sen satte helt punkt för förhandlingsutrymmet för småbrukarna. Deras chans att få jord för att odla sina grödor på fredlig väg är enligt La Via Campesina små, vilket leder till återtaganden och ockupationer som leder till avhysningar och våld. Resultaten av jordkonflikterna i dagens Honduras är dramatisk. Många småbrukare skadas, förföljs, hotas och dödas av polis, militär och privata vakter. Hela byar lever också under hot och många ledare har fängslats, enligt organisationen.

Det nya lagförslaget presenteras i kontrast till den rådande landsbygskrisen. Gustavo Irías, från Centro de Estudios para la Democraci,a gav deltagarna i forumet en överblick av konsekvenserna av de senaste 20 årens jordbrukspolitik sedan införandet av "Ley de modernización agricola".

 Bland annat har produktionen för export ökat och breddats medans produktion av basgrödor i stort sätt stått still. En konsekvens av detta är att importen av majs har ökat med 50 procent under dessa år. Samt att graden av fattigdom på landet inte har förändrats på 20 år vilket betyder att den stadigt ligger kvar på 70 procent samtidigt som ojämlikheten också ökat.

Marsch för småbrukarnas rättigheter i Honduras. Fotograf: Foto: Klara Arneman, Latinamerikagrupperna

Flera småbrukare dödade

Graden av undernäringen är också alarmerande hög; medel i Latinamerika ligger på 11 procent medans den i Honduras uppgår till mellan 21 och 35 procent, enligt statistik från FAO och CEPAL.

- Några orsaker till detta är den ojämlika fördelningen av jord, att det delats ut jordtitlar istället för att genomföra en jordreform och att fattiga familjer sett sig tvungna att sälja sin jord, menar Irías.

Nästan 300 000 familjer saknar i dag tillräckligt med jord.

- Detta har gett upphov till allvarliga jordkonflikter. I ett av de värst drabbade områdena, Bajo Agúan, där 36 småbrukare mist livet, såldes 73 procent av den tillgängliga åkermarken mellan åren 1990 och 94.

Irías underströk tydligt behovet av en ny politik för landsbygden, men avslutade med att poängtera att rätten till jord är inte bara ett juridiskt problem utan också politiskt; det är en fråga om maktförhållanden. Flera tillägger även att det inte räcker med att försöka ändra lagarna. Kampen på landsbygden för att återta jorden är minst lika viktig.

För jorden tillhör oss! Med dessa slagord i ryggen marscherade sedan cirka 2000 småbrukare i stråhattar mot kongressen i centrum av Tegucigalpa för att överlämna sitt lagförslag. Resultatet av mötet mellan kommissionen som framför förslaget och parlamentsledamöterna återstår att se, men Alegria hyste förhoppning:

- Detta är en historisk dag, vi går in i denna kamp med kraft och om vi inte får gehör idag, om vi inte lyckas iförda våra hattar kommer vi tillbakas med machetes.

Text och foto: Klara Arneman, Latinamerikagrupperna