Efter första valomgången i Guatemala fick Otto Pérez Molinas Patriotparti stort genomslag i regionen Ixíl i västra Guatemala. Ex-generalen Molina, som var stationerad i just Ixíl under 1980-talet, anklagas av människorättsförsvarare för att ha varit direkt involverad i folkmordet under inbördeskriget.

Med 18 000 röster blev Molina den populäraste presidentkandidaten inför andra valomgången i denna del av Guatemala. Majoriteten av befolkningen i Ixíl tillhör ursprungsfolket maya-ixíl. Det var i denna region som flest massakrer utfördes under 80-talets inbördeskrig. På departementsnivå har det räknats att Partido Patriota vann med 90 000 röster mot andraplatskandidaten Baldizón och hans parti Líder, som fick cirka 51 000 röster.

Folkmord inget hinder för makt

Det är inte första gången som en kandidat med militär historia ligger så pass bra till inför ett val. I de senaste två valen fick den före detta diktatorn Efraín Ríos Montts parti Frente Republicano Guatemalteco (Guatemalanska republikanska fronten) flest antal röster i departementet Quiché, där Ixíl ligger. Ríos Montt är även han anklagad för att vara direkt inblandad i folkmordet och skapandet av de militära planer som sattes i bruk under 80-talet, som bidrog till massakrer och förtryck av ursprungsbefolkningen.

Många frågar sig hur militärer har lyckats få så pass många röster av befolkningen i Ixíl. Enligt Enrique Corral Alonso, ordförande för människorättsorganisationen Fundación Guillermo Toriello, så leder den extrema fattigdomen till dåliga förutsättningar för ett kritiskt och självständigt tänkande. Dessutom händer det att lokala ledare köps av partier.

Gamla lojaliteter spökar

En infanteriöverste säger i den guatemalanska tidningen El Periódico att en anledning till militära presidentkandidaters popularitet i Quiché har att göra med arméns framgångar där under inbördeskriget. Enligt översten bidrog armén till att rädda cirka 60 procent av de människor som var i ”händerna på gerillan”, vilket han anser tillät en utveckling av området.

Under 80-och 90-talet stred många unga soldater under den nationella arméns fana vilket gör att många fortfarande känner lojalitet gentemot militära ledare.
Enligt Héctor Nuila, kongressledamot för vänsterpartiet URNG, pågår fortfarande ett militärt förtryck gentemot folket i Ixíl, prescis som under inbördeskriget. Dessutom ”tvingar” den politiska kulturen och upptrappningen av våldet i Guatemala in befolkningen i uppfattningen om att en auktoritär och hårdför regering är det enda logiska valet.

Text: Kajsa Stenberg, Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen 2011-2010