När det är karnevaltider i Bolivia inleds helgen med att en ch’alla utförs på många arbetsplatser runt om i landet. Latinamerika.nu fick chansen att närvara vid en ch’alla-ceremoni på ett kontor i La Paz.

–Min familj har inte som tradition att utföra ch’alla men jag tycker om det och kommer att göra det lite grann över helgen, säger Gioconda Gutierrez när vi besöker henne på hennes arbetsplats.

Det är fyra personer på kontoret där Gioconda jobbar och de tar sig fram systematiskt, kontorsrum för kontorsrum. Serpentiner i olika glada färger blåses kors och tvärs över rummen och varandra. Sedan stänks alkohol och blomblad och konfekt strös ut i rummens samtliga hörn. Så välsignar man kontoret genom en ch’alla inför det kommande året.

Ordet ch’alla betyder bestänka/spilla/vattna på aymara som är ett av Bolivias språk. Det innebär att man stänker antingen vin eller öl i kontorets fyra hörn i riktning från höger till vänster. Efter ch’alla är platsen ren. Många bolivianer börjar med att på fredagen innan karnevalen ha en ch’alla på kontoret. På måndagen fortsätter man med en ch’alla för alla transportmedel och slutligen på tisdagen hålls ch’alla över hemmet och möblerna.

Ch’alla är en gammal andinsk högtid som är utbredd över hela Bolivia och går ut på att tacka Pachamama, Moder Jord, för de gåvor hon ger och för att be om tillåtelse att fortsätta njuta av dem. Man ber även om ett fridfullt år, välstånd och framgång. Det är ett utbyte mellan naturen och människan.

– Det är en sedvana för mig. Jag gör det hellre än låter bli för att det kommande året ska bli bra. Jag tror inte på Pachamama men jag känner att det är bättre att vara på den säkra sidan, säger Gioconda. 

Hon berättar att alkohol används för att det är festligt och rent. Serpentinerna och blombladen används för att göra det fint åt Pachamama och godiset ger man eftersom Moder Jord tycker om det.

Zaumar är en mer traditionellt riktig form av ch’alla än den de utför på kontoret vi besöker. Zaumar går ut på att man gör ett paket av ett torkat lamafoster, cocablad, blommor, kontorsformad konfekt, vin och bomull. Paketet läggs i ett kärl och tänds på. Med röken bolmande rusar man sen från rum till rum för att sprida rökelsen. 

– Jag tycker inte om Zaumar eftersom jag tycker synd om lamadjuren som dödas, säger Gioconda.

Denna ritual utövas främst på landsbygden men är nuförtiden spridd över hela landet på grund av omfattande inflyttningar till städerna.

Karneval i dagarna fyra
Under samma period som ch’alla utförs över hela landet arrangeras även karnevaler på olika håll. Den största och mest kända karnevalen i Bolivia går av stapel i den andinska staden Oruro. Under fyra dagar dansas det på gatorna nästan dygnet runt och gamla som unga leker vattenkrig och klär ut sig.

Karnevalen handlar i grunden om en religiös hängivelse som har omvandlats till boliviansk populärkultur genom olika danser. Varje dans har en historia bakom sig och i varje historia möts två världar, å ena sidan den spanska kulturen med katolska kyrkan i spetsen, å andra sidan den andinska tron. 

Dansen Saya exempelvis är influerad av den andinska kulturen Urus samt av de spanjorer och afrikaner som anlände till La Paz under kolonialtiden. Caporales, som är en annan dans, gör narr av förmännen till svarta slavar medan ytterligare danser handlar om kampen mellan änglar och djävular.  
 
Gioconda berättar att hon ch’alla och firar karneval hemma i La Paz.

– Jag ska klä ut mig till Morticia från Familjen Adams, säger hon och ler pillimariskt.

Text: Sofi Önneby

Foto: Andrea Bernal