Historisk stämning mot BP
Den första internationella stämningen någonsin för brott mot naturens rättigheter har lämnats in i Ecuador. En koalition av miljöorganisationer från hela världen kräver att oljebolaget BP tar större ansvar för oljekatastrofen i Mexikanska golfen.
- Det är ett historiskt fall och i dag är en historisk dag, sade Vandana Shiva, en av världens ledande miljöaktivister, på den gemensamma presskonferensen.
Stämningsansökan överlämnades till Ecuadors konstitutionella domstol inom ramen för ett internationellt seminarium om "naturens rättigheter" i Quito.
Miljöorganisationerna hänvisar till Ecuadors unika konstitution som ger naturen juridiska rättigheter. De stödjer sig även på begreppet om "universalitet" som vanligtvis används i brott mot mänskliga rättigheter. På så sätt hoppas man ställa det brittiska företaget inför rätta i Ecuador.
Miljöorganisationerna befarar att oljekatastrofen är långt ifrån över och att ekosystem i stora delar av världen kan komma att påverkas. De kräver att BP ger allmänheten öppen och korrekt information om "vad som hände och vad som fortfarande händer". De kräver även att djuphavsborrning efter olja förbjuds och att USA inför ett temporärt stopp för all utvinnning i Mexikanska golfen.
- Varken oljeföretagen eller USA verkar ha lärt sig något av katastrofen, säger den colombianska advokaten Diana Murcia, en av de som står bakom stämningsansökan.
Nnimmo Bassey.Ett steg mot en internationell miljödomstol
Den nigerianske miljöaktivisten Nnimmo Bassey är ordförande för Internationella Jordens Vänner och vinnare av det "alternativa nobelpriset" Right Livelihood Award. Priset delas ut i Stockholm i december. Bassey understryker att man inte kräver någon ekonomisk kompensation i fallet förutom att BP ska avstå från att exploatera en lika stor mängd olja som läckte ut i havet.
- Det här handlar inte om pengar. Inga pengar i världen kan betala för en katastrof av de här dimensionerna. Det handlar om att kunna hålla företagen ansvariga. Jag har sett vad oljespill har gjort här i Ecuador och i Nigeria. Företagen måste sluta ljuga om vad som hände, säger han.
Konstitutionsdomstolen i Quito har accepterat stämningsansökan och nu väntar man på att den rättsliga processen ska ta sin början. Nnimmo Bassey hoppas att fallet ska inspirera liknande processer i andra delar av världen.
- Det första steget var att få naturens rättigheter erkända. Det här är det andra steget. Det tredje steget är en internationell domstol för brott mot naturen, precis som det finns en internationell domstol för till exempel krigsbrott, säger han. Hur kan det komma sig att ett företag kan vara en "juridisk person" samtidigt som det är otänkbart att ge samma rättigheter till naturen?
Vandana Shiva hoppas på spin-off effekt.
Ecuador i framkanten
Ecuador framstår alltmer som ett världens ledande länder för ett nytt tänkande kring miljön. Naturens rättigheter skrevs in i konstitutionen 2008 och regeringen driver sedan några år projektet "Yasuní ITT", vars tanke är att i utbyte mot ekonomisk kompensation från de rika länderna lämna oexploaterad olja i marken.
Fredagens aktion kommer bara dagar innan det internationella klimatmötet i Cancún, Mexiko. Vandana Shiva hoppas att aktionen ska ge internationellt eko.
- Det här är en tydlig signal till världsamfundet att naturens rättigheter är på riktigt. Vi uppmanar andra länder att följa Ecuadors exempel och införliva naturens rättigheter i sina konstitutioner.
Text: Marcus Berglund
Foto: Creative Commons (Bassey: Naturvernförbundet, Shiva: Elena Tubaro)
Stämningsansökan undertecknades av framstående personer från både den akademiska världen och miljöorganisationer som Jordens Vänner, Acción Ecológica och Ecuarunari: Vandana Shiva, Nnimmo Bassey, Alberto Acosta, Diana Murcia, Ana Luz Valadez, Blanca Chancoso, Delfín Tenesaca m. fl.
Begreppet "naturens rättigheter" kommer från ursprungsfolkens så kallade kosmovision (livsåskådning), Sumak Kawsay, att "leva väl".
2008 blev Ecuador det första landet i världen att ge naturen egna konstitutionella rättigheter. Naturen har enligt landets nya skrift rätt att "existera, fortleva, bestå och återskapa sina livsnödvändiga, strukturella och funktionella cykler och processer".















