På torsdagen avslutades ja respektive nej-kampanjen inför folkomröstningen till den nya konstitutionen. Massiva manifestationer ägde rum i hela landet. I Santa Cruz samlades de oppositionella guvernörerna för att manifestera sin avsky inför regeringen och konstitutionen.

Foto: El Mundo100 000-tals nej-anhängare samlades vid foten av Santa Cruz Kristusstaty för att där manifestera sitt ställningstagande. Slagorden som hördes var “Frihet för Leo” (med syftning på guvernör Leopoldo Fernández som sitter häktad anklagad för en massaker på ursprungsfolk i byn Porvenir i september förra året) samt “Nej, nej, nej till konstitutionen”.

Närvarade gjorde förutom Ruben Costas – Santa Cruz guvernör, Branco Marincovic – ledare för medborgarkommittén i Santa Cruz, Percy Fernández, – Santa Cruz borgmästare även de oppositionella guvernörerna från Beni, Tarija och Sucre.

Percy Fernández höll inledningstalet och sade att nej till konstitutionen är ett självklart val och att det är besvärande att se hur regeringen försöker styra folket och hur mycket skada de orsakat landet. Detta dock utan att ge exempel.

Ernesto Suárez, guvernör för Beni, sade i sitt tal att det “äcklar" honom att höra presidenten tala om autonomi och hålla i autonomiflaggan eftersom regeringen enligt honom är separatister.

- Regeringen har kallat oss för kuppmakare men själva kör de med riktiga diktaturfasoner.

Ernesto Suárez sade att regeringen låter korrupta politiker, narkotikahandlare och mördare gå fria med anspelning på att det skulle vara regeringsminister Juan Ramón Quintana som skulle bära ansvaret för massakern i Porvenir.

Mario Cossío, guvernör för Tarija, anklagade president Evo Morales för att ha velat sitta kvar som president på livstid:

- Vilken tur att vi avslöjade hans planer. Fängelset är rätt plats för diktatorer, sade han.

Savina Cuéllar, guvernör för Sucre, närvarade också på tordagens event. Trots att hon tillhör ursprungsfolken och tidigare stött regeringspartiet MAS tillhör hon numera oppositionen då hon där fått stöd för Sucrebornas kamp för att Sucre inte bara ska vara konstitutionell huvudstad utan att även kongress och regering ska ha sitt säte i staden. Detta är en fråga som Sucre haft på agendan ända sedan 1898, då Bolivias regering flyttade till La Paz. I samband med skrivandet av grundlagsförslaget som oppositionen motsatte sig tog oppositionen Sucrebornas parti i diskussionen om huvudstadsfrågan för att få med sig fler röster. Sucre till huvudstad hamnade således på oppositionens agenda trots att det tidigare inte varit en fråga för dem.  

- Vi vill inte ha nåt indianskt rättskipningssystem, sade hon.

Branko Marinkovic avslutade med att säga:

- Till kamp och med gloria är vi beredda att offra våra liv, vi kommer alltid vara fria Santa Cruz-bor.

(Branco Marinkovic familj invandrade tillsammans med tusentals andra kroater till Bolivia efter andra världskriget, tillhörande Ustasja, den fascistiska kroatiska organisation som under andra världskriget var allierad med de tyska nazisttrupperna. Idag har Marinkovic och många andra kroatättlingar mycket makt i Santa Cruz.)

Kvällen avslutades med påkostade fyrverkerier och festligheter med artister som uppträdde. Tre stora bildskärmar reproducerade konserterna.

Två flygplan flög över stadens centrum för att sprida propagandablad för nej-sidan. Ett av flygbladen hade följande text: “Tarzan, du som talar med apor. Lär MAS-anhängarna vad en konstitution är”. (Fotnot: MAS är regeringspartiet)

Nej-sidan fick inför kampanjens slutspurt stöd av tidigare president Carlos Mesa som menar att den nya kontitutionen dividerar bolivias folk snarare än enar. Enligt Carlos Mesa är konstitutionen ett uttryck för rasism då hudfärger och folkgrupper där specificeras.

Jessica Nilsson