Haitier blir vräkta från tältlägren

Bostadsbristen i Port Au Prince var ett akut problem redan innan jordbävningen 2010 då 70 procent av befolkningen levde i slummen. Efter jordbävningen satte staten och olika hjälporganisationer upp tältläger tänkta som temporära bostäder tills staden kommit på fötter. 

Idag möter de som fortfarande är bosatta i tältlägren stora motgångar. De vet inte från en dag till en annan om de kommer bli vräkta, enligt en rapport från Amnesty.

Sedan juli 2010 har närmare 62 000 blivit vräkta från tältlägren, enligt International Organisation for Migration (IOM).

De som vräker är bland annat landägare som vill ha tillbaka sin mark och som har tagit hjälp av polisen för att lyckas. Tillsammans med män med machete har polisen skärt sönder tälten. Haitis myndigheter säger att de utreder fall där polisen varit delaktiga i vräkningarna.

Staten har enligt invånarna inte gjort tillräckligt för att skydda dem. De har till exempel inte informerat markägarna om att de måste gå igenom en juridisk process för att få tillbaka sin mark.

Sex i utbyte mot mat och skydd

Amnestys rapport visar att fattigdom, dåliga levnadsvillkor och svårigheter att få jobb tvingat flickor och kvinnor i lägren att använda sex som en handelsvara.

Överbeläggning på tältlägren, ett fåtal patrullerande poliser och brist på ljuskällor nattetid bidrar till att kvinnorna blir sexuellt utnyttjande och våldtagna, enligt Amnestys rapport.

Regeringen, ledd av Michel Martelly, säger att det är viktigt att se till att samtliga invånare i tältlägren får bostad, vilket ledde till ett första förslag på bostadspolicy i april 2012. Policyn har dock ännu inte gått igenom utan är forsatt enbart ett förslag.

Även andra försök skapa bostäder till stadens invånare har stött på hinder i form av politisk osäkerhet, okoordinerat arbete, koleraepidemi, samt brist på försörjningsmöjligheter för invånarna.

Haitis regering och internationella hjälporganisationer har haft rullande scheman för att flytta familjer från tältlägren till riktiga hyreshus. Detta ska ha minskat antalet boende i tältlägren med 80 procent från en topp på 5 miljoner i jul 2010. Men vräkningarna verkar vara en stor anledningen till minskningen skriver Amnesty i sin rapport.

I brist på en långsiktig lösning så fortsätter de som fortfarande får bo kvar i tältlägren att bo i misär i flera former. Vissa av tältlägren har endast fyra latriner för 1000 personer och saknar tillgång till dricksvatten.

Text: Victoria Heiman, frilansskribent

Foto: Logan Abassi/Wikimedia Commons