För drygt tio år sedan började det komma främlingar till byn Agel i norra Guatemala. Efter ett tag började de närma sig befolkningen för att köpa mark. Flera sålde, och snart stod det klart att främlingarna planerade starta en guldgruva. “De blev hotfulla och sa att jag skulle hamna i fängelse om jag inte sålde”, berättar Crisanta Hernández.

Efterfrågan på guld har stigit i världen, och i takt med det ökar intresset för att starta nya gruvor. På Amerikas Sociala Forum i Guatemala City är motståndet mot gruvbolagen ett centralt tema. Under mötet samlas internationella organisationer och aktivister för att dela med sig av sina erfarenheter. Francisco, miljöaktivist från El Salvador, berättar att han sedan två år tillbaka inte har kunnat se en fotbollsmatch eller gå ut och fika på stan av rädsla för överfall.

- Fattigdom och arbetslöshet är stora problem i El Salvador och nu har gruvföretaget satt upp skyltar med foton på mig under texten “Den här mannen vill att ni ska fortsätta gå arbetslösa”.

Crisanta Hernandez Fotograf: Aron Lindblom

Andres McKinley från Oxfam America menar att gruvföretagen påstår att de bidrar med arbetstillfällen och minskad fattigdom, men att det inte är sant.

- I Bonanza i Nicaragua har man utvunnit guld i 80 år men 40 procent av befolkningen lever fortfarande i extrem fattigdom. Gruvorna utlovar arbete, men deras maskiner är numera så avancerade att medellivslängden för en guldgruva är bara sju år. Sedan har de rensat området och flyttar vidare och människorna blir utan jobb.

Enligt Andres McKinley är gruvföretagen bara intresserade av kortsiktiga vinster och bryr sig inte om de långsiktiga konsekvenserna. Han berättar att guldbrytning är en komplicerad process som skapar en mängd restprodukter i form av bland annat magnesium, bly, kadmium, arsenik och kvicksilver.

- Barnadödligheten bland barn till gruvarbetare i El Salvador är 33 procent högre än bland den övriga befolkningen, och de här gruvorna kommer att fortsätta läcka tungmetaller för evigt. Man kommer aldrig mer kunna använda den här marken till jordbruk, säger Andres McKinley.

I byn Agel i norra Guatemala har man i snart tre år levt granne med gruvan Marlin, där det kanadensiska företaget Gold Corp utvinner guld genom en process som använder 250 000 liter vatten per timma.

- Våra hus har spruckit på grund av vibrationerna från gruvan och sju män och åtta kvinnor, inklusive jag själv, har fått häktningsorder för att vi har organiserat oss för att göra motstånd mot gruvan, berättar Crisanta Hernández.

Enligt Crisanta Hernández försökte hon och de andra byborna förhandla med företaget, men när de inte fick någon respons genomförde man en aktion och bröt strömmen till gruvan.

- Våra brunnar har torkat ut och våra hus har förstörts. Vi var tvungna att göra något för att försvara våra rättigheter, men företaget svarade bara med att skicka hit polis och militär. Nu återstår bara att fortsätta kämpa. Vi kommer aldrig att ge upp kampen för att försvara vår mark och våra barns framtid.

Aron Lindblom
Fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala