Korruptionen inom gruv- och oljeindustrin är omfattande på flera håll i världen. Men genom Initiativet för ökad transparens inom råvarusektorn, EITI, vill flera länder – däribland Guatemala – nu börja arbeta för att komma åt problemen.

Organisationen EITI – vars sekretariat ligger i Oslo och leds av svenske Jonas Moberg – är en förkortning för Extractive Industries Transparency Initiative och syftar till att öka transparensen inom råvaruindustrin.

EITI är en koalition av länder, företag och grupper i det civila samhället som vill motverka korruptionen genom att låta medborgarna i råvaruproducerande länder få kunskap om hur mycket utländska företag betalar för den olja, koppar och andra råvaror som utvinns. De länder som blir medlemmar i EITI måste genomgå en process där landets nationalräkenskaper kontrolleras av en oberoende revisor.

Guatemala är nu ett av de länder som kandiderar för ett medlemskap.

- EITI kräver att företagen redovisar vad de betalar i skatter och att regeringarna redovisar inkomster från utvinning av mineraler, gas och olja och vad dessa används till, säger Silvio Gramajo som arbetar för EITI i Guatemala.

Inte lätt bli medlem

Endast tre länder i Latinamerika och Karibien har ansökt om att bli medlemmar i EITI: Peru, Guatemala och Trinidad och Tobago.

För att kunna bli medlem har Guatemala lämnat in en arbetsplan för nästa års rapporter där de finansiella flödena för gruv- och oljeindustrin ska redovisas gemensamt av företagen, regeringen och civilsamhället.

Men det är ingen lätt uppgift. Samtidigt som landet söker medlemskap i EITI står utvinningsindustrin i konflikt med lokalsamhället på flera håll i Guatemala där gruvindustrin har orsakat stora miljöskador.

- Gruvindustrin stöttar inte våra lokalsamhällen på något märkbart sätt. Vi vill omförhandla villkoren så att de samhällen som påverkas av utvinningen också är de som i huvudsak gynnas av den, säger Pedro Bal, företrädare för en av landets ursprungsbefolkningar.

Det har också förekommit protester mot den miljöförstöring som orsakats av företagen. Det fransk-brittiska oljebolaget Perenco har kritiserats för sin oljeutvinning i en nationalpark i norra Guatemala, och har fortsatt sin utvinning utan godkännande från Nationella rådet för skyddade områden, CONAP. Guatemalas regering beslutade också förra året att förlänga avtalet med bolaget i ytterligare 15 år.

Gruvdriften ökar trots protester

I ett annat fall uppmanade Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, IACHR, landets regering att sätta stopp för utvinningen av guld och silver vid Marlingruvan i västra Guatemala, för att skydda lokalbefolkningen.

Men gruvbolaget Montana Exploradora, dotterbolag till det kanadensiska bolaget GoldCorp, som anklagats för att ha förorenat flera floder, är fortfarande verksamma i området.

Trots protesterna har gruvdriften ökat kraftigt i Guatemala de senaste åren. Enligt landets energi- och gruvdepartement har produktionsvärdet ökat från motsvarande 54 miljoner kronor 2005 till 2,3 miljarder kronor 2009.

Men blott en procent av GoldCorps intäkter från Marlingruvan går för närvarande till den guatemalanska staten, vilket orsakat protester från grupper i det civila samhället som anser att det är alldeles för lite.

Danilo Valladares/IPS