Konservativa krafter inom den ekonomiskt mäktiga företagareliten i Guatemala har inte mycket gott att säga om Manuel Zelaya. Nu växer även kritiken mot det internationella samfundet från grupper som förespråkar nödvändigheten av att valet i Honduras hålls som planerat i november.   

Redan i samband med statskuppen den 28 juni då Zelaya med militärens hjälp fördes ut ur landet, uttryckte Otto Pérez Molina, före detta general och partiordförande för högerpartiet, Partido Patriota, sitt stöd för Micheletti och hans nya regering. Sedan dess har flera dagstidningar på ledarplats löpande kritiserat det internationella samfundet och Zelaya.  

I dag, måndag, riktar huvudledaren i Guatemalas största dagstidning, Prensa Libre, skarp kritik mot det internationella samfundet. Tidningen menar att EU:s, USA:s och Organisationen för de Amerikanska Staternas (OAS) diskreditering av det stundande valet omöjliggör en dialog för att försöka lösa den låsta situationen. Ett val som man menar är den enda rätta vägen.  

Kritik mot internationella samfundet

Konflikten i Honduras nådde sin kulmen i och med att Zelaya utmanade företagareliten, kongressen och domstolsväsendet genom att utlysa en folkomröstning för att söka stöd till en grundlagsförsamling för att ändra konstitutionen. Högsta domstolen förklarade den utlysta folkomröstningen konstitutionsvidrig, vilket en annan av Guatemalas största dagstidningar, El Periódico, menar att även det internationella samfundet borde göra och därmed erkänna den sittande de facto-regeringen. 

Förlorar 40 miljoner om dagen

Handel, eller snarare den uteblivna handeln, är ett annat tema som ofta omskrivs i guatemalansk press. De centralamerikanska länderna har förlorat miljontals kronor i utebliven handel sedan konflikten i Honduras bröt ut. Framför allt handlar det om omöjliga transporter i och med att gränserna har stängts från och till under de senaste tre månaderna. Förlusterna beräknas till runt 40 miljoner kroner per dag för den privata sektorn i Centralamerika, från Guatemala till Panama. Guatemala är det land efter USA som Honduras importerar mest varor ifrån. För Guatemala har krisen i Honduras inneburit att handeln inte bara med Honduras utan resten av Centralamerika i princip har upphört under perioder.  

Presidenten stödjer Zelaya 

De ekonomiskt starka och konservativa krafterna i Guatemala uttrycker en ståndpunkt som går emot president Álvaro Coloms offentliga uttalanden. Strax efter Zelayas återinträde på honduransk mark uttryckte Colom: ”Vi kan inte tillåta ett presidentbyte under gevärseld”. Även i samband med Zelayas oväntade besök i Guatemala i början av september sade Colom under en presskonferens att: ”Vår regering står fast vid följande: vi accepterar inte militärkuppen. Zelaya bör återvända innan valet, och om inte, ska det förklaras illegitimt”.

"Chavez-hotet"

Huvudledaren i dagens El Periódico avslutas med frågan om det handlar om ett ”chaveziskt herravälde”, som ligger bakom det internationella samfundets fördömande av militärkuppen. I denna fråga går det troligtvis att urläsa mycket om vad den starka aversionen mot Zelaya kommer ifrån. Det regionala samarbetsprojektet ALBA, med Chavez som mest högljudda företrädare, innebär ett ekonomiskt alternativ till de västerländskt styrda ekonomierna i Latinamerika. Ett alternativ som inte ses med blida ögon från de ekonomiskt starka grupperna i Guatemala och Honduras.

Christin Sandberg