Perus president och före detta militär Ollanta Humala bedriver en allt tuffare linje mot den proteströrelse som vänder sig mot det jättelika gruvprojektet Conga. Ett miljövidrigt projekt som även de svenska AP-fonderna har stora investeringar i. Flera ministrar har nu valt att hoppas av sina poster.

Efter att Humala nu utsett en hårdför före detta officer att ta över som premiärminister har flera tidigare allierade valt att hoppa av landets samlingsregering. Kritikerna menar att presidenten blivit allt mer auktoritär.

Mittenpartiet Perú Posible, som leds av den tidigare presidenten Alejandro Toledo, och flera vänsterledare meddelar att man lämnar landets regering efter att den tidigare arméofficeren Oscar Valdés utsetts till ny premiärminister. Hans tidigare befattning var inrikesminister.

Valdés utsågs efter att den förre premiärministern Salomón Lerner i lördags meddelat att han avgick i protest mot presidentens agerande i samband lokala myndigheters och småbönders protester mot gruvprojektet Conga i den nordliga regionen Cajamarca. Humala har utlyst undantagstillstånd och skickat trupper till regionen för att få ett slut på protesterna.

Vänsterpolitiker har avgått

Lerner ville i stället försöka att återuppta förhandlingarna med proteströrelsen, men Humala valde att gå på Valdés linje – att skicka in trupper.

Lerner var motståndare till utlysandet av undantagstillstånd, till gripandet av en av proteströrelsens ledare samt till beslutet att frysa de statliga bidragen till regionen Cajamarca. Genom att ändå genomföra detta gick president Humala inte bara emot sin premiärminister utan också mot alla mitten- och vänsterkrafter inom regeringen som stödde den tidigare premiärministern.

Den förre presidenten Toledo, som satt vid makten mellan 2001 och 2006, meddelade därför att hans parti hoppar av samlingsregeringen eftersom man "inte kan utgöra en del av en regim som har en militaristisk och auktoritär böjelse".

- Vi stödde Humala som en garant för demokratin, men vi tänker inte stödja en regering vars beslut tas av en liten kommitté bestående av före detta officerare som Humala, sade Toledo.

Han refererade då till Valdés, som var en av Humalas lärare på militärhögskolan, samt Víctor Gómez, chef för underrättelsetjänsten och presidentens tidigare klasskamrat på samma militärhögskola – samt säkerhetsrådgivaren Adrián Villafuerte, som också har militär bakgrund.

Ana María Solórzano, språkrör för det styrande blocket i parlamentet, ställer sig dock helt bakom beslutet att utse Valdés till premiärminister.

-Någon som följer lagens bokstav kan inte beskrivas som militaristisk eller auktoritär, säger hon till IPS.

Regeringen mer militärisk

Vänsterkrafternas avhopp inom Humalas regering inleddes i slutet av november då Lerners rådgivare Carlos Tapia hoppade av sitt arbete. Sedan dess har även premiärministern och flera andra ministrar valt att avgå.

Den politiske analytikern Fernando Rospigliosi menar att de sociala konflikter som nu pågår i landet kan komma att "avslöja Humalas auktoritära sida". Enligt Rospigliosi trodde presidenten att hans vänsterallierade inom regeringen med hjälp av sina kontakter med proteströrelsen i Conga skulle hjälpa till att få ett snabbt slut på konflikten.

-Det gjorde de dock inte, utan istället angrep de honom inifrån regeringen. Resultatet blev att han sparkade ut dem, eller att de avgick, säger Rospigliosi till IPS.

Han menar att risken nu är stor för att de forna militärerna runt presidenten kommer att kunna befästa sin maktställning.

-Det kommer att bli allt mer frestande för presidenten att vända sig till militären så fort ett socialt problem dyker upp, på samma sätt som Alberto Fujimori gjorde under sin tid vid makten.

Humala har suttit vid makten i knappa fem månader och konflikten kring gruvprojektet i Conga är den första stora protestvåg som har uppstått under denna tid.

Hans svar blev att utlysa undantagstillstånd i fyra provinser i regionen Cajamarca. Strax därefter greps Walter Saavedra, ordförande för en lokal miljöorganisation och en av ledarna för protesterna. Enligt myndigheterna greps han som misstänkt för att tillhöra Túpac Amaru-gerillan, en tidigare aktiv väpnad grupp som enligt experter och många politiska ledare inte längre existerar.

Ap-fonder i gruvbolaget

I slutet av förra veckan beslutades även att bidragen till provinsregeringen i Cajamarca, vars guvernör står bakom protesterna, skulle dras in. Detta på inrådan av Valdés, som menar att demonstranterna använt sig av de lokala myndigheternas resurser för att mobilisera proteströrelsen.

Gruvprojektet Conga ske enligt planerna drivas av det amerikanska gruvbolaget Newmont Mining Co, som är huvudägare till den närliggande guldgruvan Yanacocha, den största av sitt slag i Latinamerika. Svenska AP-fonderna investerar närmare en halv miljard kronor i gruvbolaget och det svenska företaget Securitas sköter gruvbolagets säkerhetsfrågor.

Valdés har sagt att Conga-projektet ska granskas av en grupp internationella experter, på grund av de "rimliga ifrågasättanden" som uttryckts av lokalbefolkningen i Cajamarca.

Men enligt den katolske prästen Marco Arana, som är ordförande för en människorättsorganisation i Cajamarca, kommer en sådan teknisk granskning inte att leda till ett slut på konflikten. Enligt Arana är den avgörande frågan istället huruvida lokalbefolkningen kommer att ges möjlighet att godkänna projektet innan utvinningen inleds – vilket man har rätt till enligt peruansk lag. Enligt Arana har dock den nye premiärministern hittills inte berört denna fråga.

Arana ställer sig också frågande till hur Humala ska kunna återvinna förtroendet hos lokalbefolkningen i Cajamarca, med tanke på att han under ett besök under sin valkampanj meddelade att han inte skulle acceptera några övergrepp från gruvbolag.

Text: Ángel Páez/IPS och Latinamerikagrupperna
Foto: Euyasik/Wikimedia Commons

Länkar

AP-fonderna kränker mänskliga rättigheter

AP-fonder investerar i kritiserad gruva