De få ekonomiska fördelar som Marlingruvan i Guatemala bidragit med kan aldrig mäta sig med kostnaderna för miljö och samhälle. Detta är slutsatsen i en ny uppmärksammad amerikansk rapport om det kanadensiska gruvbolaget Goldcorp, i vilket svenska AP-fonder investerat omkring 300 miljoner kronor.

Rapporten är gjord av Lyuba Zarsky och Leonardo Stanley från Tufts University i USA och fokuserar mer på ekonomiska aspekter än många andra utredningar. I sin grundliga rapport om Marlingruvan ställs de ekonomiska fördelarna mot de sociala samt miljömässiga kostnaderna. Slutsatsen blir att trots kortsiktiga ekonomiska förmåner, så kan dessa aldrig väga upp mot de skador som gruvan haft på miljön eller på de sociala konflikter som uppstått i samband med utvinningen i samhällena runt Marlin.

Miljöproblem och konflikter

Enligt Swedwatch och Latinamerikagruppernas rapport Rena guldgruvan? som gavs ut i september, har Marlingruvan trots allt haft vissa goda effekter som en viktig inkomstkälla för den guatemalanska staten. Genom arbetstillfällen, förbättrad infrastruktur och en del sociala insatser har gruvan trots miljöförstöring också påverkat San Marcosregionen delvis positivt, även om rapporten i stort är kritisk mot gruvutvinningen och Goldcorps agerande. Rapporten från Tufts University går ett steg länge, och menar att utifrån ett ekonomiskt perspektiv kan inte dessa fördelar på långa vägar täcka upp de negativa konsekvenserna och att de förmåner som trots allt finns är mycket kortsiktiga.

När gruvan om ett par år stänger kommer arbetstillfällen att försvinna, och även inkomsten från Guatemalas idag enskilt största skattebetalare, Goldcorp. Det som dock inte kommer att försvinna är skadorna på miljön, som tvärtom beräknas bli värre efter gruvans stängning. De sociala konflikterna mellan byar som påverkats av grundriften, och sprickorna i väggarna i många hem kan inte heller antas försvinna.

Goldcorp tar inte till sig kritiken

Den amerikanska rapporten visar att Goldcorp inte investerat tillräckligt med resurser för att bidra till en hållbar utveckling i Guatemala, något som företaget själva hävdar. Goldcorp har nu kritiserat rapporten och försvarar sig genom mail som skickats ut till bolagets aktieägare världen över. Där påstår man bland annat att rapporten bortser från de tester som Goldcorp gjort tillsammans med den guatemalanska staten och att det är dessa man bör utgå ifrån. Men Zarsky och Stanley menar att Guatemalas skyhöga nivåer av korruption och instabilitet har gjort att testerna som görs av staten inte går att lita på, många lokala ledare är dessutom betalda av Goldcorp.

I samma mail beklagar sig Goldcorp över att de tagits bort från Dow Jones Sustainability Index (DJSI), ett globalt index som mäter ledande företag inom hållbar utveckling och deras ekonomiska situation. Goldcorp menar att processen inte gått rätt till och att missförstånd lett till att företaget tagits bort från listan. En av de analysmetoder som DJSI använder för att ta reda på om ett företag passar på listan är att lyssna till icke-statliga organisationer och rapporter från media. Goldcorp befarar nu att det är den dåliga publiciteten runt Marlingruvan som svärtat ned företaget och att de därför förlorat sin plats på listan.

Text: Karin Bender, Kristna Fredsrörelsen