Global kritik mot kanadensiska gruvföretag

Idag, den 1 augusti, anordnas en global aktionsdag mot storskaliga kanadensiska gruvprojekt. Från Argentina till Kanada anordnas aktiviteter för att visa på kanadensiska gruvors negativa inverkan på miljön och samhällen. 

- Idag kommer det anordnas särskilda protestmarscher runtom i landet på de platser där det finns gruvprojekt. Det är bättre att marschera för att försvara vattnet, än att om några år behöva gå flera kilometer för att få tag på denna livsviktiga resurs.

Detta säger Mario Valencia, som leder gruppen mot transnationella gruvföretag i Colombia. Han säger att 21 olika aktioner kommer att genomföras i landet.  

Utanför gruvföretagets Goldcorps huvudkontor i Vancouver hålls en minnesstund för alla de aktivister som har mördats då de har protestesterat mot kanadensiska gruvprojekt. Även i London anordnas en aktion riktad mot företaget Goldcorp, i form av en folktribunal. I El Salvador anordnas en protestmarschutanför den kanadensiska ambassaden, kopplad till det kanadensiska gruvbolaget Pacific Rim.

Totalt beräknas 60 aktioner genomföras under den gemensamma aktionsdagen.

Kanada - ledande inom gruvindustrin

Anledningen till att anordna en aktionsdag mot just kanadensiska gruvföretag beror på att landets ledanande position inom gruvsektorn. 60 procent av alla gruvföretag i världen är registrerade på den kanadensiska börsen. Dessa företag investerar i mer än 3200 gruvprojekt i mer än 100 länder.  Detta skriver organisatörerna på hemsidan för aktionsdagen. 

På samma hemsida beskrivs de brott som de kanadensiska företagen verksamma i Latinamerikanska länder anklagas för. Till brotten hör tvångsförflyttningar, minskad tillgång till vatten och matsäkerhet, kroniska hälsoproblem, minskad biologisk mångfald, bidragande till kriminaliseringen av protester och brott mot mänskliga rättigheter i interna konflikter.    

Stort politiskt inflytande

William Sacher, är civilingenjör i miljö och vattenteknik och har forskat om kanadensiska gruvföretags agerande i andra länder. I boken "Storskalig gruvdrift i Ecuador" beskriver han hur Kanada är ett "juridiskt paradis", detta eftersom de kanadensiska lagarna inte tillåter att transnationella företag åtalas för de brott som de utförs i andra länder.

De kanadensiska företagen har verksamhet över hela världen, men är framförallt centrerade i Latinamerika. Enligt Sacher bedriver företagen ett politiskt påverkansarbete i samarbete med den kanadensiska ambassaden. I Ecuador syntes detta inför framtagandet av den nya gruvlagen 2009, där ambassaden och företag bedrev ett aktivt lobbyarbete.  

Ett annat sätt att påverka politiskt har varit genom biståndet. Den kanadensiska biståndsministern lanserade förra året tre pilotprojekt i Peru, Ghana och Burkina Faso. Idéen bygger på att kanadensiska gruvföretag finansierar biståndsprojekt. I pilotprojektet i Peru är gruvbolaget Barrick medfinansiär.

Projektet kommer äga rum i Quirivilca, ett lokalsamhälle som under flera år har motsatt sig Barricks planer på att starta upp ett gruvprojekt.

Text: Kim Moberger, Latinamerikagrupperna

Foto: Continental Day of Action against Canadian Mega Resource Extraction

Fakta

Några av de krav som den internationella aktionsdagen ställer till den kanadiensiska regeringen:  

Att den kanadienska staten drar tillbaka sina investeringar från utvinningsindustrin, såsom de kanadensiska pensionsfondernas investeringar i
Goldcorp.

Att det tas fram nya lagar som möjliggör att kanadensiska företag, som är verksamma i andra länder kan dömas och straffas i Kanada för brott mot mänskliga rättigheter. Både medborgare från Kanada, samt utanför Kanada bör kunna genomföra en stämningsansökan. 

Handelsavtal och bilaterala investeringsavtal som sätter företagens rätt högre än människans rätt till liv bör annulleras.