Frihandelsavtal hyllas av marknaden - men kritiseras av småjordbrukare

Den 1 augusti trädde frihandelsavtalet mellan EU, Colombia, Nicaragua, Honduras och Panama i kraft. Avtalet börjar nu gälla provisoriskt under tiden som alla EU-medlemstater röstar om det på nationell nivå. Sedan 1 mars i år fungerar ett liknande avtal mellan Peru och EU. Men medan avtalen hyllas av politikerna och storföretagen får de skarp kritik av människorättsorganisationer och småbrukare.

- (Frihandelsavtalet) är ett nytt kapitel i relationen mellan EU och Colombia, säger EU-kommissionären Karel De Gucht i ett pressmeddelande på EU-kommunionens hemsida.

Han anser även att frihandelsavtalet mellan EU och de centralamerikanska länderna kommer att gynna den ekonomiska och politiska situationen i regionen.

- Det kommer att ytterligare befästa vår strategiska allians som bygger på gemensamma värderingar och ömsesidig respekt. Fördelarna är inte bara ekonomiska; som det europeiska statsförbundet har visat så kommer den ekonomiska integrationen att ha en positiv inverkan på den politiska integrationen. Detta avtal bör därför resultera i mer stabilitet i regionen, säger De Gucht.

EU-kommissionen menar att avtalet med Peru och Colombia kommer att underlätta handeln mellan EU och den andinska regionen. Enligt EU-kommissionen kommer tullarna att minska med mer än 500 miljoner euro per år.

Beklagar avtalet

Men frihandelsavtalet är ett kontroversiellt ämne i Latinamerika. Motståndarna menar att avtalet bara främjar EUs välstånd, Latinamerikas stora markägare och välbeställda företagare. Medan småjordbrukare och andra utsatta grupper utnyttjas och marginaliseras.

- Bönderna får inget statligt stöd. Det är svårt att konkurrera med EU-produkter, säger Freddy Rodríguez från den colombianska människorättsorganisationen ASOCOL till tidningen El Espectador.

I Centralamerika är motståndet mot avtalet minst lika starkt. I Honduras har människorättsaktivister och folkrörelser bett EU att inte skriva på avtalet då den honduranska staten anklagas för brott mot de mänskliga rättigheterna. Dessa brott äger ofta rum i samband med avhysningar av småbrukare till fördel för stora markägare och utlänska företag. Ett aktuellt fall är avhyssningen och gripandet av småbrukare från organisationen Asociación de Campesinos Progreseños, detta i samband med en ockupation av statlig mark som sockerbolaget Azunosa sköter. Minst 32 småbrukare greps av polisen däribland flera minderåriga, enligt uppgifter från Radio Mundo Real.

María Silva Guillen, tidigare kommissionär för den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, anser att EU borde frysa all frihandel med Honduras tills staten tar ansvar för de jordlösas prekära situation i landet.

I Honduras har 47 småjordbrukare, fyra säkerhetsvakter och en journalist dödats de senaste tre åren av såväl statliga som paramilitära styrkor. Liv som förlorats till fördel för stora markägare och jordbruksföretag med kopplingar till den politiska eliten.

Sverige stödjer avtalet

I Sverige har den borgerliga regeringen ställt sig bakom beslutet och tillämpandet av frihandelsavtalet mellan EU och Colombia, Nicaragua, Honduras och Panama.

- Latinamerika är en viktig marknad för oss och har en stor potential för framtiden med goda tillväxtsiffror. Det är därför glädjande att frihandelsavtalen träder i kraft och att vi därmed lättare kan handla med dessa sydamerikanska länder, säger handelsminister Ewa Björling enligt ett pressmeddelande på regeringens hemsida.

Regeringens stöd för frihandelsavtalen talar för ett svenskt godkännande av avtalen i riksdagen under hösten. Detta trots det starka motståndet i Latinamerika från folkrörelser, människorättsorganisationer och småbrukare.

Text: Oscar Barajas Rojas, Latinamerikagrupperna.
Foto: Wilfredor/Wikimedia Commons

Fakta

Handel EU - Latinamerika

Colombia och Peru exporterar
huvudsakligen jordbruksprodukter och flera typer av bränslen och
mineraler (guld, koppar, ädelstenar, m.fl.) till EU. Parallellt så
importerar dessa länder tillverkade varor, särskilt maskiner och
transportutrustning, samt kemikalier från EU-länderna.

De
centralamerikanska länderna exporterar främst jordbruks- och
fiskeriprodukter, som till exempel kaffe, bananer, ananas, socker och
skaldjur, samt vissa industriprodukter till EU-länderna. Exporter från
EU till dessa länder inkluderar läkemedel, fordon och maskiner.