Kokabladet erkänns i Bolivias nya konstitution som en naturresurs och av social betydelse. I väst ger kokabladet helt andra vibbar. I denna bildspecial följer vi kokabladets väg från sin hemvist i Bolivia där det betraktas som heligt till marknaden i Sverige.

 Kokaplantan ger i Bolivia helt andra associationer än i västvärlden. Plantan betraktas som helig och används i ritualer. Bladen placerar man även i kinden för att inte känna av hunger, trötthet och höjdsjuka. Enligt undersökningar använder 14 procent av Bolivias befolkning plantan på detta sätt. Bladen används även i tillverkning av naturmediciner eller för att göra te. Den koka som odlas i Yungas i Bolivia betraktas som av särskild bra kvalitet och används just i dessa avseenden.

Bolivias president Evo Morales är tidigare fackordförande för kokabönderna i Chapare och arbetar nu som president för att få FN att avskriva kokaplantan från listan över förbjudna droger. Kokabladet erkänns i landets nya konstitution som en naturresurs och av social betydelse.

Enligt nyhetsbyrån AFP finns det 28 900 hektar kokaplantage i Bolivia varav 12 000 är lagliga plantage.
Kokain börjar produceras
På 1980-talet började Bolivia på allvar producera kokain. Kokaplantan som först stampades ned till kokamjöl blandades upp med kemiska tillsättningsmedel. De bönder som inne i Bolivias djungelområde Chapare anlitades för att stampa kokablad kunde på den tiden identifieras med sina gulnade naglar. Livslängden var inte lång. Då liksom i dag var det inte vanligt att bolivianerna själva konsumerade drogen, den användes enbart för export till USA eller Europa.

Flyttbara fabriker i djungeln Kokainproduktionen har tidigare orsakat mycket miljöförstörelse i området då kemiska tillsatser har släppts ut i floderna i området. Med tiden har metoderna för framtagandet av kokain i Chapare blivit allt mer avancerade och i dag är det inte längre nödvändigt med närhet till floder i produktionen av kokain. Kokainproduktionen är inte längre enbart förlagd till den otillgängliga djungeln i Chapare, även i Vinto och Corani i Cochabamba görs mycket tillslag och till och med i El Alto utanför La Paz. Med moderna maskiner går det även att dölja lukten vid själva produktionen.

 I dag används inte längre personer för att stampa ner kokabladet utan maskiner, här på bilden ser vi två beslag av narkotikabekämpande organet Umpoar: en maskin som används för att mala ner kokabladet och på bilden under en behållare för att blanda ut med kemiska tillsatser. Maskinerna väger lite och fabriken är således flyttbar och svårare för Umopar att hitta då den ständigt byter lokalisering.
Modern “knark-fabrik”
Denna maskin är den modernaste som narkotikapolisen Umopa har beslagtagit. Metoden kallas för colombiansk – “Método colombiano” – och innebär en ny metod för att utvinna alkaloidet ur kokabladet för att sedan omvandla det till kokain. Maskinen, som ursprungligen är till för att användas i jordbruket, beslagtogs den 29:e juni 2006 i Corani. Fem personer i åldrarna 17-25 år greps i samband med tillslaget.

Den vita snön1862 upptäcktes eller uppfanns kokainet i ett laboratorium i Tyskland. Kokain som är klassificerat som narkotika och en mycket starkt psykiskt beroendeframkallande drog är ett vitt pulver som kan injiceras, dras in genom näsan ("snorta") och rökas. Effekten är eufori-känsla, känsla av oövervinnlighet både fysiskt och mentalt, självförtroende, avsaknad av hunger och trötthet. Bolivia delar sedan decennier tillsammans med Colombia och Peru förstaplatsen på listan över de största producenterna av kokain.

Kokainet når SverigeKokainet har länge varit en partydrog för det "vackra folket". Enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning var priset i Sverige för ett gram kokain år 2007 runt 800 kr per gram. Länskriminalen i Stockholm identifierar enligt en artikel i Svenska Dagbladet tre konstellationer som står för kokainsmugglingen till Sverige: colombianska och bolivianska nätverk, personer som är bosatta i Sverige och lever vanliga liv men som samtidigt underhåller denna verksamhet, västafrikanska konstellationer med medlemmar från bland annat Nigeria och Gambia och på senare tid en ny grupp från Montenegro och Serbien. Denna sista grupp kommer till Sverige med kokain men utan att ha kontakter i landet.

Bakom kokainhandeln finns stora maffiahajar med mycket makt men det är den lilla människan som åker dit vid smugglingen. Straffen för den som åker fast för att smuggla kokain är stenhårda. För närvarande sitter tre norska tjejer i fängelse i Cochabamba, Bolivia, efter att ha försökt smuggla 22 kilo från Bolivia till Norge. På bilden, fängelset. 

Text och foto: Jessica Nilsson