Cristina Fernandez Kirchner tippas bli omvald som Argentinas president i valet den 23 oktober. Men vad är det som gör henne så populär? Latinamerika.nu har tittat närmare på vad Kirchner åstadkommit den gångna valperioden.

Samtidigt som flera medier hänvisar till splittringen inom oppositionen, menar andra att Kirchners popularitet är ett resultat av landets stadiga ekonomiska tillväxt sedan hennes make Nestor Kirchner kom till makten 2003.

Då var känningarna av den svåra ekonomiska krisen 2001 fortfarande omfattande och fattigdomen var uppe i 54 procent av befolkningen. Nu ligger fattigdomen på 8,3 procent (3,5 miljoner människor) enligt det nationella statistiska institutet INDEC. 2,4 procent av befolkningen lever under existensminimum.

Sojainkomster betalar lån

Politiska beslut, som till exempel ett allmänt barnbidrag till närmare 3 miljoner barn, 1 miljon laptops till ungdomar på gymnasienivå, samt nya pensioner som kommit 2,5 miljoner pensionärer till del, är några faktorer som bidragit till ekonomisk tillväxt under Kirchnereran – och till popularitet.

Den ökade ekonomiska tillväxten, 9 procent under de första månaderna 2011, har till stora delar varit beroende av exportinkomsterna, där jordbruksprodukter som genmodifierad soja spelat en viktig roll.

Skatten på just dessa varor bidrog till att Cristina Kirchner hamnade i blåsväder 2008. Hon ville höja exportskatten på soja och andra grödor, vilket ledde till en stor konflikt med landets bönder. Bönder och jordägare blockerade vägarna och hindrade livsmedel från att nå butikshyllorna i Buenos Aires. Men vicepresidenten Julio Cobos använde sin vetorätt och röstade emot presidentens förslag på höjd exportskatt.

Exportintäkterna på soja har varit centrala för den ekonomiska tillväxten, och bidrog delvis till att Argentina kunde betala av räntan på sin utlandsskuld 2010.

Nestors död – Christinas bröd

Det verkar också som om Nestor Kirschners bortgång i oktober 2010, och Cristina Fernandez Kirchners lågmälda hanterade av sorgen, stärkt kirschnerismen. I Nestor Kirchners hemprovins Rio Gallegos står snart hans gravmonument klart.

Paret Kirchner har även gjort sig till förespråkare av mänskliga rättigheter. 2010 röstades till exempel lagen om rätt för homosexuella att gifta sig igenom.

Men på området mänskliga rättigheter möter de även kritik. Till exempel för fallet Julio Lopez, en man som skulle vittna mot representanter för diktaturen, men som plötsligt försvann. Kritikerna anser att fallet inte har utretts tillräckligt.

Samma sak gäller övergreppen i samband med jordägarkonflikter i exempelvis Jujuy och Formosa. Den utdragna väntan för qom-ledaren Felix Diaz på att få träffa presidenten och inrikesministern, för att söka rättvisa i övergreppen som dödade två medlemmar i hans grupp vid en poliskonfrontation, är ett exempel.

Medielag väckte debatt

Revisionen av Medielagen år 2009 ledde till en hård debatt och inflytande på bilden av Christina Kirchner. Med argumentet att bekämpa koncentrationen av mediernas makt – framför allt de oppositionella Clarínkoncernen och La Nación – instiftades en ny medielag: Ley de Servicios de Comunicaciones Audiovisuales.

Alternativa rörelser har dock kritiserat lagen. De anser att den hindrar dem att komma till tals. För att lokala radiostationer, som drivs utan vinstintresse, ska få sändningstillstånd krävs till exempel att de har tillgångar på motsvarande 160 000 svenska kronor.

Men om medielagen fläckat Kirchner har den nya policyn Fotboll för alla inneburit hurrarop från fotbollsfansen. I Argenitna en framstående grupp. Policyn som infördes 2009 innebär att den statliga tv-kanalen TV Pública får visa alla fotbollsmatcher från första divisionen. Den har dock genererat kritik för de höga kostnaderna som krävs för att upprätthålla den.

För regeringen har policyn inneburit ett ypperligt tillfälle att marknadsföra sig. I halvlek passar regeringen nämligen passa på att förmedla vad den genomfört; som färdigställandet av vägar, skolor och energiinstallationer, och det uppmuntrande slagordet att Argentina är "ett land med bra folk".

Text: Karin Skill, frilansskribent och filosofie doktor i teknik och social förändring

Foto: Presidencia de la Nación Argentina