Namnen på fler än ett tusen av de människor som försvann spårlöst under militärdiktaturen i Chile har plötsligt dykt upp på röstlängder i samband med att ett nytt valsystem har lanserats i Chile. Anhöriga till diktaturens offer har tagit mycket illa vid sig.

Enligt de officiella siffrorna greps och "försvann" sammanlagt 3 216 personer under general Augusto Pinochets militärdiktatur i Chile mellan 1973 och 1990. Över ett tusen av dessa försvunna personers namn finns med i ett nyligen infört nytt internetbaserat valsystem i landet, som innebär att valberättigade chilenare inte längre kommer att behöva registrera sig innan de utnyttjar sin rösträtt.

Erika Hennings, hustru till vänsterledaren Alfonso Chanfreau, är en av dem som upptäckt att hennes mans namn finns med i den nya röstlängden. Detta trots att Chanfreau varit spårlöst försvunnen sedan 1974, då han greps av diktaturens hemliga polis.

Många av de anhöriga säger att namnuppgifterna har återuppväckt deras smärta och sorg. Lorena Pizarro, ordförande för AFDD, en förening för familjer till försvunna personer, säger att händelsen "osynliggör" att deras älskade anhöriga försvann under diktaturen.

- Enligt den nya lagen måste alla vuxna som klassificerats som "vid liv" ingå i röstlängden. De kunde ha pratat med oss först, men det hade inte löst det underliggande problemet, eftersom alla dessa chilenare i teorin är i livet. Detta trots att sanningen är att de greps och sedan försvann, säger Pizarro.

Kräver ny lag

Hon understryker att detta också var diktaturens mål – att de människor man dödade istället skulle klassas som "försvunna". Pizarro menar att det grundläggande problemet inte är hur namnen ska tas bort från röstlängden.

- Frågan gäller hur vi en gång för alla ska hantera det faktum att det i vårt land finns offer för spårlösa försvinnanden och att det därför måste skapas en annan kategori för de kvinnor och män som föll offer för detta folkmord, denna statsterrorism, säger hon.

Pizarros organisation vill att en ny lag införs där de spårlöst försvunna klassas som "frånvarande offer för framtvingade försvinnanden".

Vid sidan av de över tre tusen människor som försvann spårlöst under diktaturen utsattes även över 38 000 politiska fångar för tortyr, enligt officiella uppgifter.

Enligt Juan Ignacio García vid valmyndigheten så är det omöjligt att ta bort namnen på försvunna personer från röstlängden, eftersom dessa individer i lagens mening fortfarande är i livet. För att en person ska kunna strykas från denna lista krävs det antingen ett domstolsbeslut som slår fast att individen berövats sina politiska rättigheter, eller en dödsattest.

Obegripligt misstag

När det gäller de personer som greps och sedan försvann under diktaturen så skulle alla förändringar av deras juridiska status kunna påverka pågående rättsliga processer. Jorge Rodríguez, talesperson för landets högsta domstol, påpekar att dessa personer för närvarande klassas som offer för "permanenta kidnappningar". Enligt Rodríguez skulle tidigare domslut inte påverkas av om denna juridiska status ändrades, men det skulle få en stor påverkan på de fall som fortfarande utreds.

- I dessa mål skulle åtalen kunna ändras till kidnappning och mord, vilket givetvis skulle kunna leda till ett hårdare straff, säger han.

Kontroversen med den nya röstlängden har även debatterats i landets kongress, där företrädare för det oppositionella Socialistiska partiet krävt att en ny lag snabbt klubbas igenom, så att de försvunna personernas namn kan strykas från listan.

- Situationen är dramatisk, familjernas smärta måste vara enorm, säger den socialistiske senatorn Isabel Allende till IPS.

Hennes pappa, den demokratisk framvalde socialistiske presidenten Salvador Allende, dödades i regeringspalatset i samband med statskuppen 1973.

- Det är obegripligt att de inte insåg att de inte skulle ta med namnen på försvunna personer på listan. För familjerna framstår det nästan som ett hån, säger Isabel Allende.

Text: Marianela Jarroud/IPS
Arkivbild: Lisa Karlsson, Latnamerikagrupperna