För första gången ska den Interamerikanska domstolen för de mänskliga rättigheterna ta upp ett fall om så kallade ”feminicidios”, kvinnomord som är direkt sammanlänkade med kvinnans genus. Det handlar om tre unga kvinnor som mördades i Ciudad Juarez i Chihuaha, Mexiko, 2001.

Den Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna presenterade ”Campo Algodonero”-fallet för domstolen. Kommissionen hänvisar till att den mexikanska staten inte gett de mördade kvinnornas familjemedlemmar upprättelse och att Mexiko inte har genomfört förebyggande åtgärder mot våldet mot kvinnor, trots det faktum att myndigheterna har haft kunskap om det våldsmönster mot kvinnor och flickor som funnits i delstaten Chihuahua, skriver det internationella fackorganisationen UITA.

Mellan åren 1993 och 2005 har över 350 fall av feminicidios rapporterats i delstaten. Majoriteten av kvinnorna har varit mellan 15 och 25 och tillhört utsatta grupper, ofta unga kvinnor från andra delar av Mexiko eller angränsande länder som tagit tig till Ciudad Juarez för att arbeta i textilfabrikerna, så kallade ”maquiladoras”. Majoriteten av offren har våldtagits, torterats,  lemlästats och lämnats i utkanterna av staden.

I november 2001 hittades åtta kroppar i ett område som kallas Campo Algodonero i Ciudad Juarez. Efter en bristfällig polisundersökning av fallet anmäldes Mexiko till Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, som förde fallet vidare till domstolen. Domstolen accepterade i februari i år att ta upp tre av fallen – Herrera Monreal, Claudia Ivette González och Laura Berenice Ramos Monárrez.

"Bristande vilja"
De målsägande i fallet menar att de bristfälliga undersökningarna och rättsprocesserna visar på regeringens bristande vilja att klargöra brotten och förebygga liknande brott.

Flera internationella juridiska och akademiska institutioner har gett sin assistens i fallet. Bland annat har den juridiska fakulteten på Torontos universitet och dess program för reproduktiv och sexuell hälsa (IRSHL) tillsammans med det amerikanska Institutet för rättvisa och internationell rätt (Cejil) presenterat ett dokument där man ger domstolen rådgivning i hur de kan väga in frågan om genusstereotypifiering i rättsfallen.

I dokumentet hänvisar juristerna till internationella konventioner, bland annat Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, den Amerikanska konventionen om de mänskliga rättigheterna och Belém do Para-konventionen om våld mot kvinnor. De skriver att konventioner och institutioner för mänskliga rättigheter tydligt har pekat på sambanden mellan stereotypifiering kopplat till genus, könsdiskriminering och genusbaserat våld mot kvinnor.

Sociala konstruktioner
IRSHL och Cejil skriver i ett pressmeddelande att samtliga teorier kring kvinnomorden i Ciudad Juarez slår fast att kvinnorna blev offer just för att de var kvinnor. Institutionerna menar också att risken att utsättas för våld hänger ihop med existerande sociala konstruktioner kring kvinnors värde och ”anständighet”. De skriver att steroetypifieringen av könen, som baseras på koncept som mindervärde och underordning, är roten till våldet och att detta måste tas i beaktande inom rättsväsendet.

-För att säkerställa utrotandet av alla typer av diskriminering av kvinnor och en verklig jämställdhet, måste staterna genomföra nödvändiga åtgärder för att eliminera diskriminerande stereotypifiering på grund av kön, inräknat de former som främjar genusbaserad våld, skriver de i dokumentet till domstolen.

Även om den mexikanska staten tagit initiativ för att motverka våld och diskriminering har man tillåtit att stereotyper som baseras på macho-kulturen fortsätter att existera inom lagar, regler och handlingar inom statsapparaten, menar dokumentets författare.

Domen i fallet kan få stor betydelse, inte bara för det interamerikanska människorättsystemet, utan också internationellt.

Tove Silveira Wennergren,
Frilans journalist