Förhandlingarna som pågår mellan representanter för Manuel Zelaya och de facto-regeringen är i dag inne på sin åttonde dag. Delegationen från Organisationen för de Amerikanska Staterna (OAS) som har medlat i samtalen begav sig i fredags tillbaka till Washington. En av koordinatörerna för fronten mot statskuppen, Frente Nacional contra el golpe de Estado, Juan Barahona, avsade sig sin plats vid förhandlingsbordet i dag.

OAS lät i fredags meddela i en rapport att man bland annat kräver att Honduras återupprättar de konstitutionella rättigheterna och att de medier som stängts ned tillåts fortsätta med sitt arbete. Man uppmanade även båda parter att vara beredda på att göra kompromisser och att demonstrationer som fördömmer förhandlingarna ska undvikas.

OAS menar att de är övertygade om att om båda parter deltar direkt i samtalen så kommer man till slut att hitta ett slut på den politiska krisen.

Efter att OAS låtit presentera rapporten i San José, Costa Rica, begav sig delegationen tillbaka till Washington från Tegucigalpa, Honduras. På vägen ut från hotellet stoppades de dock av en grupp protesterande från motståndsrörelsen som krävde att OAS ska lösa krisen i landet. För att ta sig fram till delegationen hade den protesterande gruppen tagit sig förbi både polis- och militärposter.

Fronten mot statskuppen backar inte

Förhandlingarna fortsätter nu utan OAS-delegationen, och på bordet ligger fortfarande avtalet som förhandlades fram i början på juli i San José. Detta dokument kräver bland annat att Manuel Zelaya lovar att inte försöka göra en grundlagsändring om han skulle återinstalleras på presidentposten. Detta är något som motståndsrörelsen inte vill gå med på.

- För motståndsrörelsen finns det två punkter som inte är förhandlingsbara. En är återinsättandet av president Zelaya, den andra är att vi inte kommer att ge upp tanken på en konstituerande församling, säger en av koordinatörna för fronten mot statskuppen, Juan Barahona.

Under förhandlingarna som fortsatte i dag lämnade Barahona förhandlingarna. Motivet var just konstitutionsändringen.

- Vi håller inte med, men vi skulle respektera ett evetuellt beslut från Zelayas att inte driva igenom en konstitutionsändring. Men motståndsrörelsen kommer att fortsätta. Även om Zelaya återvänder till makten kommer vi inte att ge upp tanken om en konstituerande församling, sade Baharona till tevekanalen Telesur.

Zelaya sade i dag att de som står bakom kuppen borde bli ställda inför rätta, att det är det minsta han kräver för att eventuellt acceptera att han inte skulle återinta presidentposten. Detta är första gången som Zelaya talar om denna möjlighet.

Ana Falk