Skolfrågan i centrum när Bachelet återvänder till makten

I mitten av mars återvänder socialdemokraten Michelle Bachelet till presidentposten i Chile. Hon har utlovat stora reformer av landets utbildningsväsende - och kommer genast att utsättas för hårda påtryckningar från landets elev- och studentrörelser.

Bachelet har lovat att landets fattigaste studenter ska ha fått tillgång till gratis högre utbildning efter hennes fyraåriga ämbetsperiod. Samtidigt menar skolexperter att detta inte räcker - de menar även att de stora klyftorna inom landets utbildningssystem, från förskolan och uppåt, måste motverkas.

Redan nu har landets studentrörelse planerat att den 22 mars anordna en demonstration med krav på reformer, elva dagar efter att Bachelet för andra gången svurit presidenteden. Bachelet kommer med andra ord att ställas inför hårda påtryckningar redan från början.

Presidentens utlovade reformer kan ha stor betydelse för 14-åriga Isadora Riquelme och många tusentals andra chilenska ungdomar. Isadora Riquelme vill läsa språk eller musik på universitetet och menar att utbildningen borde vara gratis för alla - men är skeptisk till att det verkligen kommer att bli så.

- Jag tror inte myndigheterna kommer att lyckas genomföra det. Men det bästa vore om universiteten var helt gratis, för närvarande finns det massor av ungdomar som inte kan studera eftersom de saknar pengar, säger hon till IPS.

Själv hoppas hon kunna studera vidare med hjälp av ett stipendium. Enligt det nuvarande systemet skulle hennes föräldrar, som inte har några fasta jobb, tvingas betala motsvarande 7 000 kronor i månaden för sin dotters universitetsutbildning.

Växande rörelse

Protesterna mot det chilenska skolsystemet började 2006, i början av Bachelets första fyraåriga period vid makten. Rörelsen kom att kallas "pingvin-revolutionen" på grund av de svartvita skoluniformer som bars av de gymnasieelever som gav sig ut på gatorna med krav på ett bättre och återcentraliserat utbildningssystem.

Med tiden har demonstrationerna växt till en massrörelse bland universitetsstudenter som gått ut på gatorna och krävt ett gratis och förbättrat högskolesystem.

Protesterna har sagt något om tillståndet i landet där tillväxten legat på sex procent om året de senaste åren - samtidigt som samhällsklyftorna är enorma.

Nästan 3 miljoner av landets 17 miljoner invånare tvingas leva på mindre än motsvarande 13 kronor om dagen, och ytterligare 1 miljon på knappa sju kronor om dagen. Detta samtidigt som den rikaste procenten drar in drygt 30 procent av landets totala inkomster, enligt tankesmedjan Fundación Sol.

År 1981 beslutade generalen och diktatorn Augusto Pinochet att ansvaret för de chilenska skolorna inte längre skulle vara statens utan kommunernas. Samma år gick 78 procent av landets elever i offentliga skolor, medan resten gick i privata skolor.

År 1990, när demokratin återinfördes i landet, var det knappa 58 procent av skoleleverna som gick i allmänna skolor, och 2012 var siffran nere på 38 procent. Orsaken till att så många elever vänt sig till de privata skolorna är att kvaliteten på de offentliga skolorna snabbt försämrats.

Löften om skolreform

Kraven på minskade klyftor inom skolsystemet ledde till att Bachelet gick till val på löften om stora reformer inom utbildningssektorn. Men de reformer som utlovats kommer att kosta stora pengar - upp emot två procent av landets BNP.

Eduardo García Huidobro, som varit ordförande för en statlig kommitté som granskat landets utbildningsväsende, menar att frågan om att skapa en gratis högskoleutbildning är viktig av flera skäl.

- Det skulle ha en demokratiserande effekt, men det är också en fråga om regeringens trovärdighet i förhållande till de sociala rörelserna i landet.

Det finns 25 universitet i Chile, men för att bli antagen där krävs det att studenterna klarar ett kunskapstest som mäter vilka färdigheter ungdomarna har förvärvat under sin tidigare utbildning.

- Det är här som segregationen i Chile visar sig. Vad skulle det vara för mening med ett gratis universitet om du ändå inte kan komma in där, frågar sig utbildningsexperten Mauricio Weibel.

Weibel menar att den viktigaste frågan är att utjämna skillnaderna mellan landets olika grundskolor - eftersom det är där ojämlikheten grundläggs.

- I dagens Chile finns det fattiga skolor för de fattiga och rika skolor för de rika. Skillnaderna handlar inte bara om infrastruktur utan framför allt om hur bra lärarna är och vilka kunskaper som lärs ut, säger han.

Text: Marianela Jarroud/Ips