Klimatförändringarna hotar Latinamerikas utveckling

Småskaliga jordbrukare riskerar att drabbas hårt av stundande klimatförändringar. Foto: Wikimedia Commons

Antalet hungrande i Latinamerika och Karibien fortsätter att minska, och enligt FN:s senaste beräkningar är nu endast 4,6 procent i regionen undernärda. Men fattigdomen är fortfarande utbredd och år 2030 kommer många länder att vara hårt drabbade av klimatförändringarnas effekter.

- Vi kan vara den sista generationen i Latinamerika och Karibien som lever med hunger, sa nyligen Raúl Benítez, som arbetar för FN-organet FAO i Latinamerika.

Nästan 600 miljoner människor bor i Latinamerika och Karibien, och här finns en tredjedel av världens sötvattenresurser och över en fjärdedel av världens mest bördiga jordbruksmarker. Det visar en bok som tidigare i år publicerades av Interamerikanska utvecklingsbanken tillsammans med tankesmedjan Global Harvest Initiative. Regionen är en storexportör av livsmedel, samtidigt som endast en liten del av den odlingsbara marken utnyttjas.

Samtidigt tvingas nästan en fjärdedel av befolkningen på landsbygden leva på mindre än motsvarande 15 kronor om dagen. Många länder är dessutom hårt drabbade av jordbävningar, orkaner, översvämningar och torkor - naturkatastrofer som riskerar att förvärras på grund av klimatförändringarna.

Klimatpåverkan drabbar småskaligt jordbruk hårt

Världssamfundets mål om att utrota fattigdom och svält är hotat bland annat av förändringar i temperaturer och nederbörd - effekter som märks av redan i dag. För närvarande går drygt 800 miljoner människor i världen hungriga, och den siffran kan enligt en ny FN-rapport komma att stiga med upp till 20 procent fram till år 2050 på grund av förändringar i klimatet.

Matpriserna förväntas stiga i takt med att livsmedelsproduktionen påverkas. Biståndsorganisationen Oxfam varnar i en rapport för att brist på vatten och stigande temperaturer i värsta fall kan leda till att skördarna minskar med upp till 25 procent efter år 2030.

Klimatförändringarna väntas i första hand slå mot de småbönder som producerar mer än hälften av maten i Latinamerika och Karibien och saknar de resurser som krävs för att klara ett förändrat klimat.

Men trots detta hot så saknas det fortfarande tydliga strategier för hur det ska bemötas. Det som främst drivit på den ekonomiska tillväxten i regionen är exportbetonade varor och det är utnyttjandet av naturresurser som driver på utvecklingen.

Samtidigt är fördelningen av markrättigheter fortfarande mycket ojämn i många länder, enligt Oxfam. I Paraguay, som är världens fjärde största exportör av sojabönor, ägs 80 procent av jordbruksmarkerna av 1,6 procent av markägarna. I Guatemala äger 8 procent 82 procent av jordbruksmarken, medan 14 procent av markägarna i Colombia kontrollerar 80 procent av odlingsmarkerna.

Jordbruket och den relaterade skogsskövlingen tillhör de sektorer som står bakom störst andel av utsläppen av växthusgaser i Latinamerika, samtidigt som övriga utsläppskällor snabbt har ökat. Brasilien är exempelvis ett land som anslutit sig till gruppen av riktigt stora utsläppsländer.

Ökad energiförbrukning

Samtidigt som råvaruindustrin fortsätter att växa så är sektorn beroende av en utbyggnad av motorvägar, järnvägslinjer och hamnar.

Även uttaget av energi ökar, inte bara på grund av industrin, utan också genom de miljontals människor som har lyfts ur fattigdomen och därmed fått en större köpkraft.

I vissa länder har utvecklingen varit mycket snabb när det gäller minskade fattigdomsnivåer. I Bolivia minskade exempelvis andelen extremt fattiga från hela 38 procent av befolkningen år 2005, till 20 procent förra året.

Samtidigt varnar experter för att den nuvarande utvecklingen är ohållbar, och för att klimatförändringarnas effekter riskerar att underminera de sociala framsteg som har gjorts.

I Guatemala har den värsta torka landet drabbats av på 40 år lett fram till en situation där 1,2 miljoner människor nu riskerar att gå hungriga de kommande månaderna. De som drabbas värst av klimatförändringarnas effekter är ironiskt nog de befolkningsgrupper som bär minst skuld till klimatproblemen.

Enligt en ny FN-rapport har endast runt "en tredjedel av världens befolkning ett konsumtionsmönster som bidrar till utsläpp", samtidigt som "en liten minoritet bär ansvar för en övervägande del av skadorna".

Det kommer dock att vara de fattigaste som drabbas hårdast av klimatförändringarna, och för Latinamerikas del finns det tveklöst ett stort behov av både lokala och internationella insatser för att skapa en mer hållbar utveckling.

Text: Diana Cariboni/IPS
Foto: Wikimedia Commons