Klimatexperten Pablo Solón: Vi måste lära oss att leva

Enligt livsfilosofin buen vivir lever människa, djur och natur i harmoni. Foto: Sigrid Petersson

Hur skulle en värld i klimatkris kunna inspireras av urfolks sätt att leva i Latinamerika? Latinamerika.nu ställer frågan till Pablo Solón, tidigare chefsförhandlare för Bolivia i FN:s klimatkonferenser.

Buen vivir översatt ungefär ”det goda livet” är ett koncept som används av olika urfolksgrupper i Latinamerika. En livsfilosofi inom vilken det ryms många olika tolkningar, men där huvudtemat är vår relation till naturen och till varandra. I dag används begreppet flitigt bland latinamerikanska akademiker, politiker och i sociala rörelser.

Människan en del av naturen

Pablo Solón är generalsekreterare för Focus on the Global South i Bangkok och tidigare FN-ambassadör och chefsförhandlare för Bolivia i FN:s klimatkonferenser. Han började sin politiska karriär som aktiv i sociala organisationer, urfolksrörelser, fackföreningar och människorättsorganisationer i Bolivia. Politiskt står Pablo Pablo Solón.Solón för en systemkritisk inriktning. Det innebär att han inte tror att det går att lösa klimatkrisen om inte hela världssystemet förändras. Ett omfattande problem kräver en omfattande lösning, som han uttrycker det. Men för att kunna förändra behövs det ett alternativ till dagens system. Enligt Pablo Solón finns det redan en mängd olika förslag att hämta inspiration ifrån. Konceptet buen vivir är ett av dessa.

– En av de viktigaste grundbultarna inom buen vivir är synen på människan som en del av naturen. Uppdelningen människa – natur existerar inte. När man pratar om moder jord inom buen vivir menar man inte bara naturen, utan vi är alla en del av moder jord. Vi måste gå ifrån uppdelningen och istället föreställa oss ett samhälle där vi tar hänsyn till helheten, säger Pablo Solón.

Inte viktigt att vara bäst

Till skillnad från dagens globala fokus på tillväxt, är målet inom buen vivir inte att alltid göra framsteg, avancera, eller bli bättre. Istället handlar det om att hitta en balans och ett sätt för människor och natur att samexistera. Konkurrens är inte aktuellt.

– Grundtanken inom kapitalismen är att alltid sträva efter att vara bäst och vinna. Inom buen vivir är det fundamentala istället hur vi kan komplettera varandra.

Det finns inget samhälle utan individer och inga individer som inte är del av ett sammanhang.

– Buen vivir förespråkar inte en kollektivism där individen försvinner, utan påpekar att alla individer är del av en gemenskap. Till skillnad från det kapitalistiska perspektivet där fokus ligger på att tillfredsställa individen och se till individens rättigheter, handlar det om hur individer gemensamt kan stärka samhället.

Rensa bort västerländska idéer

Inom idén om att komplettera varandra ryms också förståelsen för att vi alla är olika och att en diversifiering behövs. Det finns inte ett enda buen vivir utan syftet är att skapa ett möte mellan olika kulturer. För att det ska fungera menar Pablo Solón att det krävs en avkoloniseringsprocess. Det handlar om att göra sig av med västerländska idéer om homogenisering som fått fäste under kolonialtiden och som påverkar samhällen i det globala syd än idag.

– En avkolonisering inte bara i perspektivet imperiernas makt över kolonierna, utan avkolonisering av våra sinnen. Avkolonisering av det vi tror att vi är, men som egentligen är något som massmedia och det härskande systemet skapat genom att forma våra värderingar, vår tro, våra önskningar och vårt konsumtionsbehov. 

Livet i cykler

Enligt buen vivir måste man förstå samhället utifrån ett helhetsperspektiv, där fokus inte ligger på materiellt välstånd, utan på samspelet mellan individen och gemenskapen.

– Det innebär att vi måste lära oss att dansa, att leka, att ta hand om de äldre, att sköta om naturen – vi måste lära oss att leva, och vi måste lära oss att dö. Vi måste lära oss att inget vara för alltid och att döden är en del av livet.  

Text: Sigrid Petersson, Latinamerikagrupperna
Foto: Vanessa Salguero och Sigrid Petersson