Kampen om Panamas kanalpengar

Panama satsar hundratals miljoner på att utvidga ut sin kanal. Ekonomer och turistbroschyrer skryter om framtida vinster, men kritiker anser att det är ett onödigt och kostsamt projekt, som sätter de sociala behoven i landet åt sidan. Latinamerika.nu har besökt Panama för att titta närmare på megaprojektet.

Från Panama City tar det ungefär 20 minuter att komma till den exklusiva turistanläggningen som ligger i nära anslutningen till slussystemet Miraflores. Härifrån kan turisterna på nära håll betrakta hur kanalen fungerar.

Från taket på den stora turistbyggnaden ser vi hur en båt med norsk flagg i sakta mak tar sig igenom slussarna på sin väg ut till Stilla havet. För denna båt återstår nu endast någon timme innan den återigen är ute på fritt vatten. Kanalen är öppen 24 timmar om dygnet, 365 dagar om året. Att resa igenom kanalsystemet med båt tar runt åtta timmar men som regel stannar båtarna ofta längre än ett dygn i Panama för att fartygen och dess last ska kunna registreras och kontrolleras. Sedan kanalen öppnade 1914 så har nära en miljon båtar här passerat mellan Atlanten och Stilla Havet. På affischer och broschyrer inne i turistcentret associeras kanalen med begrepp som framgång, utveckling och framtid. Ännu mer påtagligt blir budskapet för de personer som tar sig tid att besöka filmsalongen. Där inne visas med jämna mellanrum den drygt 10 minuter långa filmen om utbyggnaden av Panamakanalen.

- Panama fattade 2006 beslut om att utvidga kanalen. Detta grundade sig på att kanalen snart kommer att utnyttja sin maximala kapacitet och komma upp i 14 000 förbipasserande fartyg per år, säger speakerösten.

Utbyggnaden får kritik 

Enligt turistbroschyrerna visar en rad studier att det nu är lägligt att genomföra en utvidgning av kanalen. Projektet är beräknat att kosta 4 200 miljoner euro och projektet har enligt kanalens egen myndighet ACP - Autoridad del Canal de Panamá - ett ansenligt stöd av befolkningen; 78 procent stödde utvidgningen år 2006 enligt myndighetens egen statistik. I samhällsdebatten finns det emellertid avvikande röster, som kritiserar det kostsamma megaprojektet både ur ekonomisk och miljömässig synvinkel. En av dem är William Hughes, fackföreningsrörelsen Frenadesos expert på kanalfrågan.

- Det finns ingen omedelbar orsak att i det här läget öka kanalens kapacitet, säger han.

William Hughes tillhör paraplyorganisationen FRENADESO. Foto: David RosenbergÄnda sedan 1993 har fackföreningen Frenadeso kämpat för att det panamanska folket ska få ta del av de stora ekonomiska vinsterna som kanalen för med sig

- Om man använder de pengar som kanalen generar till att utvidga kanalen, så kommer detta endast att gynna USA som är det land som framför allt använder kanalen. USA ger tillbaka kanalen så att vi får betala kostnaderna för utvidgningen, säger William Hughes.

Enligt William Hughes kan man redan se att mängden varor som passerar genom kanalen har krympt på senare år. Han konstaterar också att 80 procent av dagens transporter av gods sker under dagtid, vilket beror på att det inte finns tillräcklig belysning. Det finns därför, menar han, en god möjlighet att med enkla medel öka kanalens nuvarande kapacitet. Han förklarar också att med den nuvarande situationen i världsekonomin så finns det anledning att betvivla att lasterna kommer att fortsätta att öka i den takt som myndigheterna beräknat i sina rapporter.

Miljöstudier saknas

I sina omdömen kring kanalens inverkan på miljön är William Huges också skeptisk till det arbete som myndigheterna bedrivit.

- Det finns inga miljöstudier, men dessa borde också varit inkluderade i kalkylerna kring kostnaderna. Inte heller finns beskrivet vilken typ av slussar man ämnar konstruera. Alltså är det omöjligt att veta hur mycket slutnotan kommer att gå lös på, konstaterar William Huges.

Trots att kanalen har gett landet hög tillväxt, så har också skillnaderna mellan fattiga och rika förblivit enormt stora i landet. Enligt CIA:s egen ranking av världens mest ojämlika stater, då det handlar om inkomstfördelning, hamnar Panama på plats 11 av 102 rankade länder. Enligt beräkningar som bygger på data från Världsbanken så har tillväxten i ekonomin ökat från 3.81 miljarder US dollar 1980 till över 23 miljarder US dollar 2009. Trots detta så har rikedomarna som kanalaen ger inte sipprat ner till dem som har det sämst.

- De stora eftersatta sociala behoven i landet måste få gå före en kanalutvidgning som inte är nödvändig, menar William Hughes.

Text: Andreas Lång
Foto: David Rosenberg

Fakta

Under i stort sett hela den moderna 1900-talshistorien har landet som en följd av stormakternas kamp om att kontrollera kanalen blivit tvungna att acceptera både diktatur och utländsk militär närvaro. Det amerikanska sydkommandot etablerade sig i Panama redan 1903 i syfte att skydda den järnväg som på den tiden fraktade varor mellan Stilla Havet och Atlanten. Regementet blev kvar för att skydda konstruktionen av Panamakanalen, sedan för att säkra kontrollen och USA:s strategiska intressen i regionen. Det dröjde ända till den 31 december 1999 innan kontrollen över kanalen övertogs av myndigherna i Panama. Historien om konstruktionen av Panamakanalen kan följas i en dramatiserad dokumentär från History Channel. Dokumentären finns på Youtube i fem delar:

Den som är intresserad av utbyggnaden av kanalen kan se följande avsnitt på Discovery Channel om megakonstruktioner: