Forskare får gehör efter torka i Dominikanska republiken

Fjolårets långa torka i Dominikanska republiken har orsakat stora förluster inom jordbruket och lett till en ransonering av vatten - men också till en ökad medvetenhet bland landets beslutsfattare.

Torkan började ge efter i slutet av förra året och var som värst under årets första månader, då landet drabbades av den kraftigaste torrperioden på 20 år. Men torkan bidrog även till att övertyga beslutsfattare om att lyssna på det lokala forskarsamhället i Dominikanska republiken, som delar ön Hispaniola i det Karibiska havet med Haiti.

- Myndigheter och andra nyckelsektorer har nu visat mer intresse för vår verksamhet, säger Juana Sille, en av experterna på torkor vid landets meteorologiska institut, Onamet.

Torka var ett stort problem i Karibien och Centralamerika under 2015.


Viktigt med teknik rådgivning till drabbade

Orsaken till torkorna är det så kallade ENSO-fenomenet, El Niño Southern Oscillation, som påverkar de tropiska delarna av Stilla havet. El Niño betecknar det som sker i havet och Southern Oscillation utgör atmosfärsdelen. Prognoser pekar på att effekterna kommer att märkas även under våren. Förödande effekter har redan märkts av i sydamerikanska länder som Bolivia, Colombia och Peru.

Hjälporganisationen Oxfam sade i ett uttalande i oktober att minst tio miljoner av världens fattigaste kommer att gå hungriga 2015 och 2016 på grund av missväxt.

- De allvarligaste torkorna i Dominikanska republiken hänger samman med ENSO-fenomenet men till skillnad från tidigare år finns det nu en medvetenhet bland beslutsfattare om klimatförändringarna och minskad nederbörd. Myndigheterna har lärt sig att använda sig av systemet för tidig varning och arbeta förebyggande och med klimatanpassning, säger Juana Sille.

Hon påpekar att under förra året fick Onamet för första gången uppdraget av en minister att studera orsakerna till den torka som plågat landet sedan 2014 och göra en bedömning av hur länge torkan skulle hålla i sig.

- Vi har en nationell plan mot ökenspridning och torka. Vissa institutioner tillämpar planen, andra inte. Men torkan har visat på det akuta behovet av att alla följer planen, säger Juana Sille.

Hon menar att förra året visade hur viktigt det är med upplysningskampanjer om vattenransonering, torktåliga grödor, teknisk rådgivning för jordbrukare, fler brunnar och underhåll av vattenkällor.


Odlare hårt drabbade

Dominikanska republikens tio vattenreservoarer finns i sex av landets 31 provinser. Ytterligare en tillkommer i den södra provinsen Barahona när dammen Monte Grande färdigställts.

Vatten från reservoarerna används främst av hushållen, men även för bevattning av grödor i området och för att generera el. Men alla sektorer har påverkats av den torka som rådde under förra året.

- Den torra perioden var riktigt illa. Värsta av allt var alla förstörda grödor, säger 48-åriga Luisa Echeverry som tar hand om odlingar på sin bakgård i Mata Mamón.

Odlingarna av bönor, majs, paprika och andra grönsaker är viktiga för att ge familjen mat på bordet.

Under torkan har alla utom två av landets vattenreservoarer använts sparsamt. Hushållen har prioriterats framför jordbruket och elproduktionen. Det har lett till att skördarna har minskat och många grödor gått förlorade. Produktionen av ris i de nordvästra delarna av landet har minskat med 80 procent till följd av bristen på nederbörd och det minskade flödet i floden Yaque del Norte.

Enligt landets råd för lantbruksnäring har mjölkproduktionen i landet minskat med 25-30 procent till följd av torkan, medan gårdar har förlorat hundratals nötboskap i de södra delarna av landet. Elproduktionen i kraftverksdammarna har minskat med 60 procent. Normalt sett står vattenkraften för 13 procent av den förnyelsebara energin i landet.

Vattentillgången i Santo Domingo med omnejd har minskat med 25 procent och för tusentals människor har vatten ransonerats. I vissa stadsdelar har dricksvatten levererats med tankbilar. Myndigheterna har stängt biltvättar och tvätt av bilar eller bevattning av trädgårdar har kunnat leda till böter.

- Hanteringen av vattenresurserna har förbättras i landet, säger meteorologen Bolívar Ledesma som också arbetar vid landets meteorologiska institut.

Vatten och avloppsföretag och institut med ansvar för vattenfrågor samarbetar nu i högre grad, enligt Bolívar Ledesma. 

Text: Ivet González/IPS