Dilemmat i debatten om kvinnofrågor

Anhängare av MAS under valkampanjen 2005.
Anhängare av MAS under valkampanjen 2005.

Fler kvinnor än män i Bolivia är analfabeter, löneskillnaderna mellan könen är stora och mödradödligheten i landet är en av de högsta i världen. Kvinnor tillhörande urfolken är dessutom överrepresenterade i den negativa statistiken. Det visar senaste rapporten från Unicef om kvinnors situation i landet. Latinamerika.nu har dykt ner i den bolivianska kvinnokampen och undersökt begreppet chachawarmi, som berör kvinnosynen inom aymarakulturen.

Aymarafolket utgör ungefär en femtedel av Bolivias totala befolkning. Det långa hår som de flesta av kvinnorna aldrig klipper och omsorgsfullt flätar i två flätor längs sidorna och de triangelformade mössorna i alpackaull med öronlappar som de flesta av männen bär, vittnar om tradition och sedvänja. Även om en stor del av det andinska urfolket numera bor i urbana områden, så upprätthåller många en anknytning till de bergsbyar som de ursprungligen härstammar ifrån.

Seder och bruk är viktigt inom aymarakulturen. Odling eller djurhållning av lama eller alpacka hör till de normer som etablerade urprungssamhället för tusentals år sedan och är fortsatt en vanlig sysselsättning och en ekonomisk tillgång.

Liksom de flesta andra urfolk har aymara genomgått flera stadier av kulturell påverkan. Först under inkariket, sedan under den spanska kolonaliseringen, och inte minst under moderniseringen. Sedan president Evo Morales, med rötter i aymarakulturen, och partiet Movimiento al Socialismo (MAS) kom till makten 2005 har rättigheterna och beskyddet för urfolken och deras traditioner förstärkts avsevärt. I kvinnofrågor har partiet sedan en tid tillbaka dessutom återintroducerat ett aymarabegrepp, chachawarmi, som förslag till modell för jämställdhet. Konceptet presenteras som en öppning för att avkolonisera negativa strukturer och återformulera den urbild av kvinnor som gör dem inkluderade och likvärdiga i det bolivianska samhället.

Chacha står för man och warmi står för kvinna. Av naturen anses de vara olika och ha olika egenskaper och ansvarsområden. Oavsett de epitet som tillskrivits någon som kvinna eller man, ska ingen bärare av den ena sortens attribut vara underminerad eller överlägsen den andra. Tillsammans skapar de harmoni och tanken är att de ska komplettera varandra, varför ingen av dem heller klarar sig utan den andre. En värdering av kön är således omöjlig, och kvinnor och män ses som två delar av en heterosexuell helhet.

Felipa Huanca från La Paz är partimedlem i MAS och kandiderar med Morales stöd i de förestående lokalvalen. Hon är även ordförande i riksorganisationen Bartolina Sisa, vars filialer återfinns på de flesta större orter i landet. Dess medlemmar är kvinnoaktivister och de jobbar särskilt för förstärkandet av urprungskvinnornas rättigheter. Huanca är en stadig anhängare av en återformulering av chachawarmi  och i TV-programmet ”El Pueblo es Noticia” som sändes på den internationella kvinnodagen skickar hon med en eftertanke till alla kvinnor i landet med hänvisning till detta:

- Innan den spanska koloniseringen levde kvinnan i harmoni och var respekterad av samhället genom chachawarmi. Det var innan vi blev individualistiska och egoistiska.

I samma program beskriver Huanca kvinnans underminerade position i samhället inte bara som ett resultat av den historiska kolonaliseringen, utan också som ett direkt resultat av nyliberala influenserna som hon anser råda i Bolivia och världen:

- Det nyliberala systemet har förändrat kvinnors liv i den meningen att det tjänat till uppfattningen om att kvinnor ”bara” stannar hemma och tar hand om barnen. För mig så är kvinnan huvudet för familjen, den som ger liv och utan kvinnan skulle det inte finnas liv. Hon är som moder jord, och i den mån som män skulle skada henne, så skulle han också vanhedra reproduktionen och livet. Det visste männen förr, men det neoliberala systemet och kolonaliseringen har gjort att vi värdesätter andra saker.

Alla är dock inte lika odelat övertygade om att en nyformulering av chachawarmi skulle ge goda effekter för kvinnors förändring i samhället. Den feministiska och anarkistiska rörelsen Mujeres Creando hör till de tvivlande. Sedan 25 år tillbaka har rörelsen varit öppen för kvinnor med alla sociala bakgrunder, åldrar, kulturer och sexualiteter i La Paz. Mest kända för allmänheten är de kanske genom sina feministiska budskap i grafitti på allehanda väggar runt om staden. I deras lokal möts besökare av budskapet ”Pensar es altamente femenino” (att tänka är högst kvinnligt) direkt när de kommer in.

Claudia Flores är en av aktivisterna i rörelsen. Hon har fortfarande på sig förklädet som hon serverar mat i till kvinnorna som bor, jobbar och besöker det rosa huset, när hon ger en rundtur i lokalen. Förutom matsalen innefattar den ett gratis dagis för barnen till ensamstående mödrar och en skyddsmottagning dit kvinnor kan ta sig vid hot om våld. Medan hon byter om räcker hon över en diger lunta av informationsmaterial och böcker som Mujeres Creando lånar ut till den som vill lära sig mer om vad feminism som ideologi och Mujeres Creando står för. På frågan om vad hon känner till om chachawarmi understryker hon att chachawarmi inte på något sätt kan tillskrivas det Mujeres Creando står för och att detta måste klargöras.

- För oss kommer ingen jämställdhet någonsin att uppnås så länge kvinnor och män inte har möjlighet att finna sina egna roller i det bolivianska samhället. Chachawarmi och liknande förutsättningar för jämställdhet finns inte. Var kvinna är sin egen och har sin egen kamp för frihet och självbestämmande att främja.

Flores tar upp kvinnovåldet som en förbisedd faktor i de sociala system där kvinno- och mansroller förknippas med sina kroppsliga kön som bas:

- Hur förklaras chachawarmi när kvinnor mördas? Var är chachawarmi när kvinnor måste fly sina hem? Chachawarmi finns inte och jämställdhet kommer aldrig att finnas inom den sortens föreställning, ingenting som ens liknar jämställdhet.

Claudia Flores från Mujeres Creando .

Dilemmat i debatten om kvinnofrågor uppstår när den ena parten representerar en sedan länge förtryckt samhällsgrupp. Kvinnofrågan hamnar i skuggan av ett annat rättighetsperspektiv, nämligen det som berör urfolkens rätt att vidhålla sina traditionella seder och bruk. Detta snarare än att stryka på foten för lagar och politk som representeras av en allt mer utbredd och vedertagen uppfattning kring kvinnofrågor i vår samtid. På regeringsnivå finns ingen direkt lösning för den här sortens motsättningar i dagsläget.

I rapporten från Unicef fastställs dock att politisk aktivism har varit framgångsrikt för kvinnors situation under det senaste decenniet. Tack vara nya reformer och lagstiftningar så har antalet delaktiga kvinnor inom politik och civilsamhällesorganisationer ökat avsevärt i landet.  Unicef betonar vikten av den sortens processer för att leda kvinnofrågor framåt och FN-organet fastställer vidare en ökad jämställdhet som ett direkt resultat av den stigande siffran politiskt deltagande för kvinnor. 

Text: Sara Byrskog, Svalorna Latinamerika
Foto: Sara Byrskog, Svalorna Latinamerika / Arkivbild, Svalorna Latinamerika