Bolivias kvinnor på frammarsch

Urfolkskvinnor börjar ta plats på beslutsfattarpositioner i Bolivia. Leonida Zurita från Bartolina Sisa är regerinpartiet MAS:s generalsekreterare för internationella relationer.
Urfolkskvinnor börjar ta plats på beslutsfattarpositioner i Bolivia. Leonida Zurita från Bartolina Sisa är regeringpartiet MAS:s generalsekreterare för internationella relationer.

 

Efter parlamentsvalet den 12 oktober 2014 har nu Bolivia näst högst representation av kvinnliga riksdagsledamöter i världen, efter Rwanda. En stor del är dessutom urfolkskvinnor från landsbygden, en vanligtvis mångdubbelt diskriminerad grupp. Nu är förväntningarna höga på att representationen faktiskt ska ge resultat för kvinnors och urfolks rättigheter i Bolivia, det latinamerikanska landet med mest fysiskt våld mot kvinnor och näst mest sexuellt våld på kontinenten.

51% av alla riksdagsledamöter är idag kvinnor i Bolivia, vilket positionerar landet på andraplats internationellt vad gäller kvinnors representation i denna instans. Tillsammans med representationen i senaten som är på 44%, utgör kvinnorna därmed 48% av den lagstiftande församlingen, en framgång för Bolivia som 1982 endast hade en enda kvinnlig riksdagsledamot.

Monica Novillo från Coordinadora de la Mujer- Detta innebär självklart även en utmaning för de kvinnor som ska representera oss, säger Monica Novillo från Coordinadora de la Mujer när vi träffar henne i La Paz.

- För det första gäller det att visa att närvaron av kvinnor ändrar klimatet i den politiska kulturen. För det andra att kvinnornas närvaro ändrar agendan i den lagstiftande församlingen; att kvinnorna sätter teman som är kopplade till kvinnors problem på agendan, fortsätter Morillo. 

Landet har gått stadigt framåt vad gäller kvinnors representation i beslutsfattande positioner sedan 90-talet då de första kvoteringslagarna infördes. Men efter att Bolivia röstade igenom en ny konstitution 2009 där jämställdhet lyfts som ett grundvärde för staten, har kvinnorörelsen fått ännu starkare verktyg för att kräva lika representation i statliga institutioner. I konstitutionen står (Art 147) att ”lika deltagande av män och kvinnor ska säkerställas” i valprocessen. Detta har sedan specificerats i striktare kvoteringslagar, som kvinnornas framgångar i årets val är en effekt av.

Men även om det är den nuvarande regeringen som tagit besluten om lagarna är det kvinnorörelsen i Bolivia som lyckats sätta problemen på kartan. Det säger Monica Novillo och det bekräftas även av en kartläggning av framgångarna inom jämställdhet i Bolivia, gjord av CEPAL: ”Den nuvarande lagstiftningen är således resultatet av en process av mer än femton års opinionsbildning, politik bildning, erfarenheter och framgångar av kvinnorörelser, som agerat i olika historiska och politiska förhållanden, som skapat olika allianser och som lyckats mobilisera den nödvändiga politiska viljan.”

Monica Novillo menar att med den nuvarande regeringen under Evo Morales, har det funnits politisk vilja att jobba med kvinnofrågorna.

- Det har gjorts intressanta försök till att koordinera samarbeten mellan det civila samhället och de verkställande och lagstiftande församlingarna för att koordinera bildandet av flera lagar som rör kvinnors rättigheter.

Progressiva lagar för kvinnors rättigheter som skapats under Evo Morales regering är bland annat lagarna för lika representation och möjligheter för deltagande[2], lagen mot våld mot kvinnor (lag 348), lagen mot politiska trakasserier och politiskt våld mot kvinnor (lag 243), lagen om människohandel (lag 263) och den nya familjelagstiftningen som bland annat är mer liberal vad gäller familjekonstellationer, ska underlätta skilsmässa och ger starkare obligation att den som har vårdnad om barnen i en separerad familj ska stödja ekonomiskt. Regeringen har även som del av sitt avkolonialiseringsminsterium tillsatt en avpatriarkaliseringsenhet som ska kunna ta ett helhetsgrepp för att främja jämställdhet.

 

Urfolkskvinnor tar plats
Bolivias befolkning utgörs till 47% av urfolk, men de har trots det under lång tid varit en extremt exkluderad grupp. På grund av det patriarkala och rasistiska samhället, dålig tillgång till utbildning på deras modersmål och ekonomiska klyftor har urfolkskvinnor dessutom mångdubbelt exkluderats från den beslutsfattande arenan.

Tills nu. Som del i Bolivias projekt att skapa en plurinationell stat, är en av de kvinnogrupper som har haft stort inflytande under Evo Morales regering, just urfolkskvinnorna.

Karina Ocampo, politisk sekreterare i Bartolina SisaNationella Förbundet för Urfolks och Småbrukarkvinnor i Bolivia – Bartolina Sisa (CNMCIOB-BS), med uppskattningsvis 2 miljoner medlemmar över hela landet är en av de organisationer från vilket regeringspartiet MAS – Movimiento al Socialismo - är sprunget. De har idag ett nära samarbete med regeringen och en stor del av de kvinnor som valts in i regeringen är från just Bartolina Sisa.

- 40 kvinnor från Bartolina Sisa blev invalda i regeringen i år, varav alla är urfolkskvinnor. Dessutom har vi en av våra medlemmar, Nemecia Achacollo Tola, som Jord och landsbygdsutvecklingsminister och en annan, Leonida Zurita som är generalsekreterare för internationella relationer i MAS, säger Karina Ocampo som själv är politisk sekreterare i Bartolina Sisa.

 

Magdalena Lazaro, generalsekreterare för Bartolina SisaSvar på kritik om påverkansstrategier
Feministiskt perspektiv har tidigare rapporterat om hur kritiker dock anser att urvalet av kvinnor i parlamentet är väl genomtänkt och att de radikala kvinnorösterna inte ges plats. När vi frågar Magdalena Lázaro, generalsekreterare för Bartolina Sisa om de anser sig representera feministerna i Bolivia kommenterar hon det såhär:

- Vi är inte extremfeminister som vill att det bara ska vara kvinnor som bestämmer, det ska vara lika! Vi ser inte heller att det bara är männen som är problemet när det gäller våld mot kvinnor. Kvinnorna utgör också en del av problematiken med machismon. Den typen av feminism ställer vi inte upp på.

En annan kritik mot Bartolina Sisa och andra organisationer som arbetar nära Evo Morales regering är att denna typ av påverkansstrategi skulle undergräva organisationens funktion som en kritisk röst som ska övervaka makten. Karina Ocampo håller inte med:

- Vi kanske inte alltid är en stark kritiker av regeringen öppet, men vi tar diskussionerna så att säga ”inom familjen”. Vi kritiserar och diskuterar internt och direkt med regeringsrepresentanter istället. På det sättet påverkar vi mer effektivt.

Magdalena Lázaro förklarar även att hon anser att det handlar om att skapa en konsensusdemokrati där man diskuterar med varandra för att hitta en väg som fungerar för alla. Bartolina Sisa samarbetar tillexempel med fackföreningen för gruvarbetare COB vilket gjort det nödvändigt att förhandla om den kontroversiella frågan om utvinningsindustrier. Olja och gruvindustrin har förstatligats av Evo Morales regering och genererar stora resurser som landet använder för nödvändiga och välkomnade sociala reformer. Samtidigt är det extremt smutsiga industrier som går stick i stäv med urfolkens kosmovision som baseras på respekt för moder jord, vilket även Bolivias konstitution kräver.

- Vi måste respektera Moder Jord men vi kan inte rakt av säga ”ingen utvinningsindustri alls!” Det är inte det bästa för landet och vårt folk. Men vi måste skapa lagar som reglerar för hur industrin ska bedrivas hållbart. Diskussionen pågår ständigt mellan olika parter inom MAS och oss sociala organisationer, säger Magdalena Lázaro.

 

protest mot våld mot kvinnor, Bartolina Sisa, Foto:Sara Poppler CarredanoVåld mot kvinnor prioriterad fråga
Den höga representationen av kvinnor i parlamentet har fått stor uppmärksamhet internationellt och förväntningarna är nu höga på att det ska resultera i förbättringar för kvinnor.

Magdalena Lázaro säger att de 40 kvinnor från Bartolina Sisa som valts in i Bolivias lagstiftande församling absolut kommer jobba för kvinnornas sak, framförallt när det gäller våld mot kvinnor och implementering av de lagar som skapats under förra mandatperioden.

Enligt en undersökning av UN women så är ett av de största problemen som Bolivias kvinnor upplever, våldet. 7 av 10 kvinnor i Bolivia drabbas någon gång av fysiskt våld. Över 50% av tillfrågade kvinnor uppger att de upplever våld ofta eller mycket ofta i hemmet. Fram till oktober i år ägde 103 femicidios rum i Bolivia, mord på kvinnor på grund av att de är kvinnor. 12 anmälningar om dagen görs om sexuellt våld, enligt statistik från 6 av de 9 departementen i landet. Bara för att nämna några av de chockerande sifferexempel om situationen Bolivias kvinnor lever i.

Om representationen nu får effekt för kvinnors livssituation är ännu svårt att veta och återstår att se. Magdalena Lázaro är i alla fall övertygad om att representanterna från Bartolina Sisa kommer göra vad de kan.

- Kvinnorepresentation är inte bara att ha en post i parlamentet. Det är att försvara kvinnorna, deras problem, trakasserierna, våldet mot kvinnorna, motverka femicideo, hela denna situation. De lagar som skapats måste nu implementeras, för det görs inte idag. Vad vi som organisation gör är därför att utbilda kvinnorna i dessa teman och om lagarna. Så att de faktiskt försvarar kvinnors rättigheter när de väl sitter på regeringsposterna, säger hon med stolthet i rösten.

Text och Foto: Anna Nylander, kommunikatör Latinamerikagrupperna
Denna artikel publicerades först på Feministiskt Perspektiv.


 

[2] Finns flera lagar som stödjer detta. Se Cepal (2013) s. 6 för lista.