Bolivias hundraåriga kamp för hav

Bolivias marinsoldater under en militärparad. Foto: Israel Soliz/Wikimedia Commons

Det är 135 år sedan Bolivia blev av med den kustremsa de hade, men frågan om landets rätt till hav lever vidare.

Bolivia ligger mitt i centrala Sydamerika, inklämt mellan Peru, Chile, Argentina, Paraguay och Brasilien. Det är ett av två länder i Sydamerika, det andra landet är Paraguay, som inte har någon kust. I alla fall inte nu. För 135 år sedan hade Bolivia tillgång till hav, men landet förlorade sin kustremsa till Chile efter stillahavskriget 1884.

Kriget började år 1879, då Chile invarderade den dåvarande bolivianska staden Antofagasta och pågick sedan i fyra år mellan å ena sidan Chile och andra sidan Bolivia och Peru. Krigets utgång blev att Bolivia blev av med hela sin kustremsa på 400 kilometer och totalt 120 000 kvadratkilometer landyta. Och även om det är länge sedan tycks det kollektiva minnet av att ha tillgång till havet aldrig suddas ut. Det är en politiskt fråga som har sin egen flik på nyhetssidorna och som det ständigt pratas om på gator och torg. Bolivia har dessutom fortfarande en flotta inom militären och de firar ”Havets dag” den 23e mars varje år.

Frågan om havet var även en av tre stora frågor som Evo Morales tog upp vid sitt möte med påven i förra veckan, och ett uttalande av Påven i frågan gjorde att hela Latinamerika har fått upp ögonen lite extra för denna än en gång uppblåssade fråga. Efter påvens besök har Morales gjort en turné runt i olika länder, bland annat i Chile för att försöka få till ännu en dialog kring frågan. Han har också rest till Argentina för att visa stöd för deras liknande kamp för att få tillbaka ögruppen Malvinerna.

Omotiverade kontroller

Några år efter stillahavskrigets lovades Bolivia fri lejd till hav av Chile. Men även om de bolivianska transporterna inte behöver betalas tull på menar många att den fria lejden till havet inte är så fri trots allt.

- Den fria lejden är inte så fantastisk som Chile vill framställa den, säger Eduardo Rodríguez Veltzé, en före detta president i Bolivia och numera ambassadör för Nederländerna, till tidningen The Economist.

Han fortsätter att berätta att även om Bolivia har egen tullpersonal i städerna Arica y Antofagasta blir exporter och importer utsatta för omotiverade kontroller av Chilenska myndigheter. Han menar att Chile har satt upp en hinderbana för dem.

Eftersom Bolivia inte är nöjda med det avtal som skrevs efter kriget och hur det efterföljs har förhandlingar om avtalet upptagits många gånger efter det. Efter 2013, då den senaste förhandlingen strandade, har Bolivia försökt få tillbaka sin kustremsa på juridisk väg. I april 2013 lämnade de in en anmälan till internationella domstolen i Haag som togs upp i maj i år.

Peru, som också blev av med en del av sin kust under kriget, fick förra året tillbaka en del hav efter en liknande juridisk process i Haag. Detta väcker hoppet för många Bolivianer att Bolivia också ska få tillbaka, eller i alla fall tillgång till, havet. Hurvida det kommer bli verklighet kommer vi nog få vänta länge med att se. Processen för Peru tog 6 år. Och Chile är naturligtvis negativt inställda till att ge tillbaka den landremsa som har varit i deras i över ett sekel. Men eftersom Bolivianerna har hållt frågan vid liv i 130 år kan vi nog förvänta oss att se mer och mycket mer av den de närmaste åren.

Text: Carolina Pettersson, Svalorna Latinamerika, Bolivia
Foto: Israel Soliz/Wikimdia Commons