Manifestationer för och emot presidenten
De få bilder från gatorna i Tegucigalpa som når omvärlden visar att honduranerna har samlats i massor runt om i landet. Vissa för att visa sitt stöd för, och andra för att protestera mot, statskuppen. Samma bilder visar även att tungt beväpnad militär med hjälp av tårgas, vattenkanoner och rökbomber försöker att kontrollera situationen.
Organisationer och honduranska medborgare har trots de 48 timmarnas utegångsförbud mellan 21.00 och 06.00, som den nyutnämnda presidenten utfärdade strax efter tillträdet på söndagen, lyckats organisera sig. Bondeorganisationer, fackföreningsmedlemmar och lärare är några av de grupper som har anslutit sig till demonstrationerna mot störtandet av presidenten.
- Det har förekommit skottlossning mot demonstranterna, sade Rafael Alegría, bondeledare i Honduras och medlem i den internationella bonderörelsen Via Campesina, på söndagen i en telefonintervju med den argentinska alternativa nyhetssajten Prensa de Frente.
Alegría bekräftade även att det har utlysts en häktningsorder mot honom, och att han vid tidpunkten för intervjun befann sig i Tegucigalpa. Alegría säger att han har kontaktat den interamerikanska kommissionen till skydd för de mänskliga rättigheterna i ett försök att söka skydda sin egen person. Kommunikatören för Via Campesina Honduras sade på tisdagen att det inte längre går att nå Alegría. Det är troligt att han har tvingats gå under jorden.
Stöddemonstrationer
På flera platser i Centralamerika har bonde- och ursprungsfolksrörelser organiserat protester till stöd för det honduranska folket. På måndagen demonstrerade ett hundratal personer utanför den honduranska ambassaden i Guatemala.
- Det här är vårt sätt att visa vårt stöd och vår solidaritet med det honduranska folket, säger Daniel Pascual ledare för bondeorganisationen CUC och styrelsemedlem i nätverket för ursprungsfolk, Waqib´Kej.
Pascual säger att det är viktigt att uppmärksamma det som har hänt i Honduras, eftersom det även i Guatemala finns ett förslag till omfattande ändringar i konstitutionen. Han menar dock att den stora skillnaden är att president Zelaya ville låta folket säga sitt i en rådgivande folkomröstning medan förslaget i Guatemala går helt i linje med en nyliberal politik i oligarkiernas intresse. Bland annat föreslås införandet av ett två-kammarsystem.
Anledningen till statskuppen, som genomfördes med militärens hjälp, i Honduras i söndags, uppges vara att president Zelayas bröt mot konstitutionen genom att utlysa en folkomröstning om ett nytt grundlagsförslag.
Text: Christin Sandberg
Foto: Israel Irias
