Tre dagars intensiva protester utanför parlamentet i Quito gav till slut resultat. Ursprungsfolk, småbrukare och sociala rörelser lyckades i går skjuta upp en ny vattenlag som den senaste tiden lett till allt våldsammare konfrontationer med regeringen.

Se BILDSPEL från protesterna

Lagen lades i tisdags fram för den andra och slutgiltiga debatten i parlamentet. Samma dag samlades folk från hela landet utanför byggnaden för att protestera. Runt 200 ledare och aktivister från småbrukar- och ursprungsfolksrörelserna Ecuarunari, Fenocín och Feine släpptes efter stora påtryckningar in på åskådarplats i parlamentet, för att enligt dem själva "övervaka debatten och hindra regeringen från att anta en odemokratisk och okonstitutionell lag".  

Protesterna hölls tillbaka av extrainkallad polis.

Lagen skjuts upp

Debatten i parlamentet liksom stämningen utanför var hätsk och fortsatte under onsdagen och torsdagen. Tårgas användes vid ett flertal tillfällen för att skingra demonstranterna och under torsdagen stängdes området helt av. I parlamentet hade regeringsblocket Alianza Pais stora problem med att ena de egna leden i frågan. När man insåg att inga politiska överenskommelser kunde nås för att komma upp i de 63 röster som behövs för att rösta igenom lagen, togs beslutet att skjuta upp den till ett senare tillfälle. Den skickas nu tillbaka på remiss till Utskottet för Matsuveränitet. 

Att skjuta upp lagen var ett av de protesterande sociala sektorernas huvudkrav. Men ledaren för den största ursprungsfolksrörelsen CONAIE, Marlon Santi, är misstänksam:

- Detta är ett sätt för regeringen att försvaga vår mobilisering, som vuxit sig allt starkare och enad den senaste tiden. Men vi kommer inte att sänka garden, kommenterar han beslutet till den ecuadorianska dagstidningen El Comercio.

Landets tre stora småbrukar- och ursprungsfolksorganisationer Ecuarunari (som utgör den största delen i CONAIE), FENOCÍN och FEINE har tidigare haft skilda hållningar i frågan på grund av deras olika relation till regeringen. Inför protesterna visade man dock upp en historisk enad front. De tre organisationerna ställer sig tveksamma till regeringspartiets vilja att inkludera deras förslag och aviserade igår upptrappade protester så länge detta inte sker.

 Organisationerna övervakar debatten i parlamentet.

Tvist om administrationen

De kontroversiella delarna av lagen handlar om hur vattnet ska skötas, hur mycket det ska kosta, graden av privatisering, underhållet av vattenanvändningen för att motverka föroreningar och vem som ska prioriteras; småbrukarna eller export- och gruvföretagen.

Regeringens linje när det gäller administrationen är att det ska finnas tre råd där regeringen har utslagsröst i det högsta organet. Civila samhällets och ursprungsfolksrörelsens förslag går istället ut på att regeringen tillsammans med alla samhällets sektorer ska utgöra ett plurinationellt och interkulturellt beslutande organ. Enligt ledamoten Gerónimo Yantalema, ledamot för CONAIE:s politiska parti Pachakutik, handlar det om att "gå från en kolonial modell till en modell som grundas på ursprungsfolkens mer jämlika modell Sumak Kawsay, som ser vattnet som en rättighet och grundsten för det mänskliga livet och inte en som resurs som vilken som helst."

Samtidigt uttalade sig President Rafael Correa om protesterna under en presskonferens i staden Riobamba. Han menar att de är ett försök från organisationernas ledning att skapa kaos och vinna politisk prestige.

- Majoriteten av folket står bakom oss. Organisationerna har inte själva kapacitet att mobilisera sig som de säger. Protesterna som vi ser är finansierade av utländska organisationer, säger Correa till nättidningen Ecuadorinmediato.com.

Det är fortfarande oklart när lagen kommer att tas upp för beslut igen. 

Text: Marcus Berglund Foto: Marcus Berglund & Raimunda Guamán