Trots att en tredjedel av befolkningen i Dominikanska republiken inte har hunnit fylla 14 år använder landets regering en försvinnande liten del av statsbudgeten till skolväsendet. Nu kräver dock en växande folklig rörelse att mer pengar avsätts till skolorna.

För närvarande går endast 2,4 procent av landets bruttonationalprodukt till utbildning. Detta trots att man lagstiftat om att minst fyra procent av BNP ska öronmärkas till skolväsendet.

Dominikanska republiken lägger betydligt mindre på utbildningssektorn jämfört med andra länder i regionen. Kuba satsar hela 18,7 procent av landets BNP på skolorna medan länder som Mexiko, Jamaica och Costa Rica satsar runt 5-6 procent på grundutbildningen.

Kampanj för ökat anslag

Den nya kampanjen för höjda anslag till skolorna i landet stöds av flera lokala kändisar. Stora gula paraplyer med kravet "4 procent" finns uppsatta på mängder av balkonger i huvudstaden och allt fler bilar bär på gula klistermärken med samma uppmaning.

Sedan en tid tillbaka har folk samlats på en rad olika platser i landet den fjärde varje månad, klockan fyra för att protestera. I onsdags i förra veckan samlades en grupp demonstranter utanför parlamentsbyggnaden i huvudstaden Santo Domingo.

-Vi kräver att regeringen följer den lag som föreskriver att fyra procent av BNP ska gå till skolväsendet. Vi kommer att samlas här den fjärde varje månad klockan fyra fram tills att det har infriats, sade demonstranten och juristen Diomedes Mercedes till IPS.

Han påpekar att många barn i landet inte går i skolan.

Och för dem som går i skolan saknas det mycket. Vi har kämpat i tre års tid för att landet ska nå upp till en hygglig utvecklingsnivå.  

Kravet får stöd av 94 procent

Rörelsen för höjda skolanslag är en koalition bestående av en mängd olika grupper som skär rakt igenom alla ålders och klasskillnader. Koalitionen bildades för två år sedan i syfte att stoppa en planerad cementfabrik i nationalparken Los Haitiese. Den striden vann koalitionen, och nu är man alltså fokuserade på att förbättra skolväsendet.

-Vi har en viss auktoritet, och den använder vi nu för kräva mer pengar till utbildning – vilket är nödvändigt för utvecklingen av landet. Vi tror att vi kommer att lyckas eftersom vi ger uttryck för en vida spridd uppfattning. Opinionsundersökningar har visat att vårt krav stöds av 94 procent av befolkningen, säger Mercedes.

Vid sidan av de organiserade protesterna har även en av de engagerade organisationerna, Toy Harto, stämt alla de 1 078 medlemmarna i senaten och kongressen med anledning av att de i den senaste budgeten bröt mot lagen om att tilldela utbildningsväsendet minst fyra procent av BNP.

Lärare och klassrum saknas

Juristen Elizabeth Mateo Perez menar att det är helt nödvändigt att utbildningsbudgeten utökas.

-Vi saknar 11 000 klassrum och behöver 75 000 nya lärare. Det finns ingen plats för de små barnen som ska börja skolan, och barn med funktionsnedsättningar står för närvarande helt utanför skolsystemet.

Perez hävdar att landets lärare tvingas jobba tredubbla skift för att få ihop till en lön som går att leva på. Enligt henne har det samtidigt gjorts studier som visar att närmare 30 procent av statsbudgeten förslösas.

-Det handlar om överflödiga förmåner för ministrarna och korruption. Dessa pengar borde i stället satsas på utbildning, säger Perez.

Landets skolor bedriver numera undervisning i tre olika skift, där eleverna enbart går i skolan fyra timmar om dagen.

Text: Elizabeth Eames Roebling/ IP