Reaktionerna om resultatet från FN-konferensen i Rio de Janeiro är negativa – "fiasko" menar Greenpeace, "tragedi" meddelar organisationen ETC och "en besvikelse" säger Gunilla Carlsson. För rörelserna Vía Campesina och CAOI var konferensen dömd att misslyckas, då de verkliga orsakerna till problemen inte behandlas.      

190 länder är representerade under FN:s konferens i Rio de Janeiro. 50 000 representanter från organisationer och rörelser har befunnit sig i Rio de Janeiro för att delta i folkens forum och följa ländernas vilja och ovilja till agerande. FN:s konferens går till historian. Tyvärr som ett historiskt misslyckande.

Svenska delegationen besviken

- En besvikelse, men det speglar den verklighet vi lever i, säger Gunilla Carlsson.

Tillsammans med Fredrik Reinfeldt och Lena Ek har hon lett den svenska delegationen. Sista dagen av konferensen har hon kallat svenska representanter och organisationer till ett möte. Hon säger att de svaga skrivningarna gör det svårt att genomdriva förslaget om grön ekonomi, vilket är en fråga som Sverige har drivit hårt.

Slutdokumentet är fullt av målsättningar och löften, de flesta av dem upprepningar av redan ålagda sådana.

Huruvida dessa löften kommer att hållas eller inte är dock osäkert. Det finns inga tydliga åtaganden eller bindande avtal i slutdokumentet vilket betyder att tolkningsrätten är stor och det är upp till varje land att avgöra hur de ska följas upp.  

Gunilla Carlssonlyfter fram de små resultat som faktiskt har uppnåtts. De globala hållbarhetsmålen är ett av dessa. Tanken är att dessa kommer att ersätta milleniemålen 2015 och arbetet om hur dessa ska utformas inleds i år.

Sydamerikanska regeringar: Nykolonialism

Statschefer i Sydamerika har varit kritiska mot den diskurs som drivs av länder i norr. José Mujica, president i Uruguay uttryckte att de förslag
som legat på bordet inte behandlar orsaken till rådande kriser, det vill säga den ekonomiska modellen som domineras av marknadskrafter och konsumism.  
   
- Är det vi som styr globaliseringen eller är det globaliseringen som styr oss? frågade Mujica de andra närvarande statscheferna i sitt tal under konferensen.

Bolivias president Evo Morales sade i sitt tal under konferensen att förslaget om grön ekonomi är en ny typ av kolonialism. Han uppmanade särskilt de afrikanska länderna att säkra sina befolkningars tillgång till naturresurser genom nationalisering och på det viset motverka storföretagens framfart.

Andra länder i Sydamerika har uttryckt sig i mer positiva ordalag om resultatet. Däribland värdlandet Brasilien, liksom länderna Colombia och Peru.

Folkrörelser kritiska

Småjordbrukarrörelsen Vía Campesina och ursprungsfolksrörelsen CAOI har varit kritiska till förhandlingarna som sådana, då de förslag som legat på bordet under förhandlingarna inte har sett till de strukturella problemen. Därmed kan det sägas att förhandlingarna som sådana var dömda till ett misslyckande. Miguel Palacín från CAOI uttrycker:
   
- En riktig förändring grundas i ett paradigmskifte, som baseras på harmoni och balans med naturen och ett erkännande av moder jords rättigheter.

CAOI har arbetat hårt för att ursprungsfolks rättigheter ska synas i det slutdokumentet. Arbetet har resulterat i att det hänvisas till  ursprungsfolk i flera paragrafer, bland annat har FN:s deklaration om ursprungsfolks rättigheter erkänts och ursprungsfolks viktiga roll i arbetet för en hållbar utveckling har erkänts. Det finns dock en stor oro för vad dessa paragrafer kommer få för betydelse i praktiken. CAOI har reagerat särskilt på att gruvindustrin beskrivs som "hållbar", då det i de andinska ursprungsfolkssamhällena finns stor erfarenhet av just gruvindustrins förorening av miljön.

Vía Campesina menar att de har lärt sig känna igen tomma löften av erfarenhet. FN:s konferens i Rio de Janeiro 1992 hade hållbar utveckling som målsättning och flera konventioner och avtal togs, bland annat om biologisk mångfald. Tjugo år senare har istället den biologiska mångfalden minskat drastiskt. Förslaget om grön ekonomi förkastas därmed rörelsen. Inom klimatområdet innebär förslaget inte några minskade utsläpp, de som har råd att betala kan fortsätta som vanligt.

Vidare varnar Vía Campesina för att de så kallade ekosystemtjänsterna kommer att leda till markkonflikter, ursprungsfolk och småjordbrukare kommer bli bortkörda från sin mark, då den plötsligt blir intressant för nya ekonomiska aktörer som vill spekulera i skogens upptagande av koldioxid. 

Lucia Ortiz som arbetar för jordens vänner säger att företag har lobbat hårt för att genomdriva ett regelverk för handel med ekosystemtjänster. Bristen på tydliga riktlinjer vad gäller grön ekonomi är därmed ett misslyckande för deras del, men en lättnad för rörelserna i Brasilien och Latinamerika.

Text och foto: Kim Moberger, Latinamerikagrupperna