FN möter Guatemalas ursprungsfolk

Skicka vidare Skriv ut
Ursprungsfolk ville tala om för FN-rapportören varför de inte vill ha de stora projekten. Charlotta Pettersson

Instabilt och socialt konfliktfyllt kring företagens aktiviteter i ursprungsfolkens traditionella territorium. Så beskrev FN:s rapportör för ursprungsfolkens rättigheter James Anaya situationen i Guatemala efter ett femdagarsbesök i landet. 

FN:s rapportör har under veckan träffat människor som drabbas av gruvdrift, stora vattenkraftverks- och andra infrastrukturbyggen. Totalt samlades omkring 30 000 personer från de värst drabbade områdena för att delta i möten med James Anaya. Representanter från ursprungsfolk berättade för honom om odlingsmark och vattendrag som förgiftas, sjukdomar, skadade hus och tvångsförflyttningar, hot och trakasserier, mördade byledare och våldtagna kvinnor.

- Med oro har jag också lyssnat till uppfattningen om att dessa projekt  har fört med sig olika konflikter mellan byar och till och med mellan familjer. Lika bekymmersamt är det att höra om de olika juridiska processerna som inletts mot bymedlemmar på grund av deras engagemang mot företagens aktiviteter, sade James Anaya vid en presskonferens där han presenterade sin preliminära rapport.

Lagändringar till skydd för ursprungsfolkens rättigheter

Respekten för och implementering av de lokala folkomröstningarna var en av de viktigaste frågorna under FN-rapportörens besök. Enligt ILO 169 ska ursprungsfolk tillfrågas när stora projekt och investeringar påverkar dem.

James Anaya, FN:s rapportör för ursprungsfolkens rättigheter. Fotograf: Alva AzócarJames Anaya, FN:s rapportör för ursprungsfolkens rättigheter. Fotograf: Alva AzócarHittills har cirka 40 lokala folkomröstningar genomförts i Guatemala, i de kommuner där befolkningen direkt påverkas av antingen gruvnäringen eller kraftverksbyggen. Alla kommuner har röstat nej till de nya investeringarna. Folkomröstningarna har bara fått ett symboliskt värde eftersom resultaten inte följs trots att byarna har mobiliserat och tryckt på regeringen för att den inte ska ge nya tillstånd utan istället avbryta de projekt som misstänks skada miljön och människorna. Otydlig och motsägelsefull lagstiftning är en viktig anledning till att de lokala folkomröstningarna inte har respekterats.

- Jag rekommenderar att diskutera och rösta igenom den lag om lokala folkomröstningar, som stöds av kongressens ursprungsfolkskommission, och som står i enlighet med de minimikrav efter internationella normer och med deltagande från de intresserade. Lika akut är att gå igenom lagstiftningen, inklusive gruvlagen, och fullt ut inkludera statens skyldigheter för att skydda ursprungsfolkens rättigheter, sade James Anaya i sin preliminära rapport.

Guatemala måste följa CIDH:s resolution

Under sitt besök träffade James Anaya också företagare, ministrar, presidenten och andra regeringsmedlemmar, samt Ombudsmannen för mänskliga rättigheter. Han fick de olika sidorna av konflikterna presenterade för sig och kommer att presentera en rapport med rekommendationer till regeringen och övriga aktörer.

I sin preliminära rapport uttryckte han sin förhoppning om att "Guatemala ska fortsätta med att ta bestämda steg i strävan efter att visa respekt för ursprungsfolkens rättigheter". Han syftade till Guatemalas drivande roll i skrivandet av FN:s deklaration för ursprungsfolkens rättigheter, som Guatemala även har skrivit under. Han manade samtidigt regeringen att följa de försiktighetsåtgärder som den Interamerikanska kommissionen för mänskliga rättigheter, CIDH, har utfärdat till skydd för ursprungsfolken  i fallet Marlingruvan, som i praktiken innebär att utvinningen av guld ska stoppas.

- Bland de skyldigheter som Guatemala har ingår att Guatemalas regering måste uppfylla sina internationella förpliktelser och följa CIDH:s resolution, sade James Anaya och underströk att staten behöver ge snabba och bestämda svar för att undvika en "kaotisk situation i landet".

Han nämnde även att det kan bli internationella konflikter om de internationella rekommendationerna inte följs.

Jorge Morales Toj, från organisationen Convergencia Maya Waqib’ Kej, lämnar över ytterligare en manifest med rekommendationer. Fotograf: Alva AzócarJorge Morales Toj, från organisationen Convergencia Maya Waqib’ Kej, lämnar över ytterligare en manifest med rekommendationer. Fotograf: Alva Azócar

Alva Azócar, fredsobservatör för Kristna Fredsrörelsen i Guatemala.

Länkar

Fler nyheter

Ursprungsfolk

Två döda i protester i Panama

2012-02-08 22:58 : Panama
Panamerikanska landsvägen är blockerad sedan den 31 januari. Foto: Ronaldo Ortíz

Sedan en dryg vecka har ursprungsfolket Ngabe Buglé med stöd av ett flertal andra organisationer protesterat i Panamá, och blockerat den panamerikanska vägen. Hittills har uppgifter om två döda och minst 41 skadade framkommit. Konflikten har dock trappats ner – igår eftermiddag skrevs ett avtal i San Lorenzo och diskussioner ska inledas på nytt.

Rättegång inleds mot Ríos Montt

2012-01-27 18:09 : Guatemala

En rättegång kommer att inledas mot Guatemalas före detta diktator, Efraín Ríos Montt. Domaren Patricia Flores ansåg att bevisen som presenterats räcker för att han officiellt ska kunna anklagas för folkmord och brott mot mänskligheten.

Ex-diktator kan anklagas för folkmord

2012-01-26 23:49 : Guatemala
Utanför rättegångssalen krävde många att straffriheten inte skulle få råda denna dag. Foto: Elina Peronius

På torsdagsmorgonen inleddes domstolförhandlingar mot en av vår tids grymmaste diktatorer, den före detta generalen Efraín Ríos Montt, president i Guatemala 1982-1983.

Humanitär kris i Polochic

2012-01-26 18:33 : Guatemala
800 familjer vräktes av polisen och armén från sina hem och marker i mars. Foto: José Gabriel Cubur, Comité de Unidad Campesina

Nyligen utsattes familjerna i Polochic, Alta Verapaz i Guatemala på nytt för våldsamma övergrepp av privata säkerhetsvakter, militär och polis. Under nästan ett år har 800 familjer levt under extrem stress på grund av våldet.

Ursprungsfolk i Guatemala ställer krav inför presidentvalet

Ursprungsfolken är fortfarande diskriminerade i Guatemala

Det är ett allvarligt läge mellan de två kandidaterna vid presidentvalets andra omgång. I ett uttalande från det nationella nätverket för ursprungsfolk, Waqib’ Kej, läggs det fram ett förslag, bland annat att ickevåld bör garanteras och att attackerna mot miljöförsvarare ska stoppas.

Morales: TIPNIS-frågan är löst

lapaztipnis.jpg

Bolivias president Evo Morales offentliggjorde under fredagen att han drar tillbaka alla planer på att bygga en väg genom nationalparken TIPNIS och föreslår att beslutet stärks med ytterligare en lag som garanterar att området förblir orört.

Marschdeltagare hyllades vid ankomst till La Paz

tipnis.jpg

Efter en drygt två månader lång marsch som kantats av misslyckade dialogförsök, brutalt polisförtryck, sjukdom och tre dödsfall, nådde ursprungsfolksmarschen under onsdag eftermiddag sitt mål, presidentens palats i La Paz. Nu fruktar regeringen våldsamma upplopp och polisstyrkor hindrar folkmassorna från att komma nära regeringsbyggnaden.

Färgstark demonstration för ursprungsfolk

Måndagens manifestation för ursprungsfolk, i Santiago, Chile, präglades av musik och dans. Foto: Anna Dahlbeck

Den 12 oktober firas ursprungsfolkens motståndsdag runt om i världen. I anslutning till dagen hölls i måndags en stor demonstration i Chiles huvudstad Santiago med fokus på mapuchefolkets situation.

Högerpopulistiska Partido Patriota når framgångar i Guatemala

Efter första valomgången i Guatemala fick Otto Pérez Molinas Patriotparti stort genomslag i regionen Ixíl i västra Guatemala. Ex-generalen Molina, som var stationerad i just Ixíl under 1980-talet, anklagas av människorättsförsvarare för att ha varit direkt involverad i folkmordet under inbördeskriget.

Filmaren som visste för mycket

2011-10-04 15:13 : Chile


Mitt under arbetet med sin dokumentärfilm om mapuchefolket i Chile beslagtogs filmaren Elena Varelas material och hon själv sattes i fängelse, anklagad för terrorism. I våras hade Elena Varelas film Newen Mapuche till slut premiär och har nu visats i flera länder. Här berättar hon om filmen, fängelsetiden och hur hon ser på demokratin i Chile.

En film av: Sebastian Peña Rojas och Lisa Josephson, Frilanslinjen, Escuela Nórdica, Valparaísio Chile.