Ex-general tar över presidentpost i Guatemala

I lördags tog general Otto Peréz Molina över presidentposten från Alvaro Colóm. Den nye presidenten innebär en kraftig vridning till höger för landet, som i Colóm haft sin första regent med vänstertendenser på nästan 60 år. Pérez Molina lovar att infriandet av vallöftet om en hård hand mot brottsligheten blir första prioritet.
-Inom 6 månader kommer det guatemalanska folket märka att de har en regering som bryr sig om dem, säger han.

Den andra valomgången gick av stapeln den sjätte november förra året, efter en rekordartat blodig valomgång. Fyrtiotre politiska mord rapporterades och processen präglades av partiernas överträdelser av kampanjlagarna. Efter att ha förlorat presidentposten till Alvaro Cólom 2007 gick Pérez Molina från Partido Patriota nu segrande ur striden med 54 procent av rösterna, med löften om "mano dura" - den hårda handen - för att bekämpa kriminaliteten. Den tillträdande presidenten själv bekräftar att arbetet med att förbättra säkerheten kommer börja redan "första dagen på jobbet". Redan innan maktövertagandet har ett flertal möten med Felipe Calderón, Mexicos president, gällande säkerhetssamarbeten i regionen arrangerats.

Med sig i regeringen har han flera av sina gamla kamrater från militären samt en grupp teknokrater. Alla, enligt Pérez Molina, tillsatta "mer på grund av kompetens än ideologi". Partido Patriota får även ordförandeposten i parlamentet efter nyligen avslutade förhandlingar. Coloms parti UNE, tillsammans med Molinas främsta konkurrent i valet, LIDER, lämnas utanför parlamentsstyrelsen. Partido Patriota räknar dock endast med 58 mandat av de 158 platserna i parlamentet och tvingas därför söka stöd för att få majoritet.

Efterkrigsprocessen försvårasPartido Patriota-supporters.: Bolette Danckert

Medier i Guatemala, som till största delen är högerorienterade, har de senaste veckorna präglats av en smutskastning av den avgående Cólom. I ett ordkrig sa den tillträdande presidenten bland annat att den beryktade kriminella gruppen los Zetas, ansvariga för en massaker på 27 arbetare i regionen Péten i våras, i princip blivit insläppta i landet av Cólom.

En ledare i den liberala nättidningen Guatemala Times framhäver att Cóloms största svaghet - hans brist på vänskap med den guatemalanska ekonomiska eliten och militären - även var hans största styrka. Om hans band till dessa två parter varit starkare skulle utnämningen av den internationellt respekterade och effektiva chefsåklagaren Claudia Paz y Paz inte varit möjlig. Hon sedan tillträdet 2010 drivit flera rättsfall om folkmord, tortyr och våld under kriget riktade mot landets höga militärer, som tidigare gömt sig bakom fredsavtalens amnesti. Vidare hävdas att om Pérez Molina vunnit för fyra år sedan, skulle offentliggörandet av militära planer från krigsåren och de steg mot försoning som Cólom tagit, bland annat genom officiella ursäkter och krigsmonument, aldrig ha ägt rum. Många aktivister fruktar nu att Pérez Molinas presidentskap kommer innebära en tillbakagång i dessa processer.

Är stolt över sin roll under kriget

Pérez Molina har gjort klart att han inte anser att det 36 år långa inbördeskriget, som resulterade i över 200 000 döda varav minst 80 procent tillhörde ursprungsbefolkningen, var ett folkmord. I en intervju med Reuters säger han:

-Jag var tvungen att försvara många guatemalaners liv och rädda många guatemalaner som hölls fångna av gerillagrupper. Jag ångrar ingenting. Jag är stolt.

I rapporten från den av FN tillsatta sanningskommissionen efter krigsslutet framkom att 93 procent av brotten mot mänskligheten under kriget begåtts av armén eller samarbetande paramilitära grupper.

Den nye presidenten och hans fru, Rosa Leal de Pérez efter att eden svurits.: Jonas EllemandNyligen blev det klart att Pérez Molinas namn hamnar utanför ett av de rättsfall där han pekats ut som direkt ansvarig. Det gäller försvinnandet, tortyren och mordet på Efraín Bamaca 1992, en av de sista levande gerillakommendanterna i Guatemala. Pérez Molina ledde vid den här tiden underrättelsetjänsten D2 och det finns starka grunder att tro att Bamaca hölls i en av institutionens hemliga fängelser innan sin död. Förundersökningen säger dock att Bamaca troligen aldrig var under Pérez Molinas ansvar. Fallet drivs av Bamacas fru, den amerikanska advokaten och människorättsaktivisten Jennifer Harbury, som har överklagat. Pérez Molina avfärdar det som "absurt".

Oro bland människorättsaktivister

Installationen av Pérez Molina innebär landets första president med militär bakgrund sedan återgången till civilt styre 1986. Enligt organisationen UDEFEGUA, ett nätverk av människorättsaktivister i Gutemala, har våld och hot mot personer som arbetar med mänskliga rättigheter ökat under de senaste åren, då flera åtal väckts mot militärer som tjänstgjort i kriget. För 2011 rapporterar de 402 angrepp och 19 mord mot denna utsatta grupp, av vilka endast ett mord blivit uppklarat. Många fruktar att siffrorna kommer att stiga och arbetet försvåras ytterligare på grund av presidentens ovilja att utreda brotten som begicks under kriget.

För några månader sedan inlämnades en anmälan mot 52 förmodade gerilla-medlemmar till åklagarmyndigheten gällande mord och kidnappningar av inhemska och utländska diplomater och statstjänstemän under kriget. Anmälan betraktas i människorättskretsar som ett försök att smutskasta rörelsen i folkets ögon och skjuta över skulden för konflikten på gerillarörelserna. Flera av namnen på listan tillhör personer som vid tidpunkten för de förmodade brotten redan avlidit, inte var födda eller befann sig utomlands. Listan innehåller dessutom namnen på flera släktingar till chefsåklagare Claudia Paz y Paz, och anmälaren, Ricardo Méndez Ruiz, gör ingen hemlighet av att han har politiska mål:

-Ja, det är en politisk fråga, jag riktar mig mot chefsåklagaren, sade han i tidningen El Periodico nyligen.

Pérez Molina hävdar dock att han inte har några planer på att avsätta Paz y Paz "så länge hon gör vad hon ska".

Text: Ida Nilsson, fredsobservatör Mellemamerika Komitéen (MAK)

Foto: Jonas Ellemand och Bolette Danckert

Fakta

Faktaruta

Tio av Guatemalas 14 miljoner invånare är under 30 år gamla. Av dessa tillhör runt 76 procent en låg eller mellanlåg socioekonomisk nivå. Mordstatistiken i Guatemala är hög även om den, till skillnad från grannländerna El Salvador och Honduras, har minskat de senaste två åren. Mellan 38 och 41 mord begås per hundratusen invånare, varav 9 av 10 av män i åldern 18-25.