Perus etniska och språkliga mångfald är en utmaning för landet. Än har man inte lyckats eliminera rasismen, framförallt inte den etniska rasismen mot ursprungsbefolkningen. Genom sociala nätverk som Facebook har den snarare fått ny glöd.

Dagens situation i Peru visar att det fortfarande finns en utbredd rasism baserad på social-, kulturell-, och ekonomisk status, samt etnisk ursprung. Fast det är tabu i det peruanska samhället att öppet uttrycka rasism har det under det nyliga presidentvalet, haft en ny närvaro genom medier som Facebook och Twitter, enligt nyhetsbyrån EFE Peru.

Rasism i sociala medier

Rasismen i Peru saknar ofta offentlig debatt och uttrycks snarare genom en blick, tanke eller kommentar till närmaste vänner. Men under presidentvalet fanns det olika facebookgrupper med rasistiska uttryck, som till exempel "Kupp mot Humala" vars anhängare snabbt ökade.

Utöver det fanns också en konfrontation mellan presidentkandidaten Pedro Pablo Kuczynski populärt kallad för "gringon" och Alejandro Toledo kallad för "cholo". Ordet "cholo" har sitt ursprung i Perus kolonialtid då termen användes för att beskriva "meztisos", människor med en europeisk förälder och en förälder från ursprungsbefolkningen.

Gringo mot cholo

Enligt EFE innebär konfrontationen på Facebook mellan Toledo och Kuczynski ett rasförakt mot Toledo, då många från medelklassen och överklassen röstade på Kuczynski fastän båda kandidaterna har samma grundläggande politiska och ekonomiska ställning. Något Raúl Fernandez Llerena, social/politisk professor på Universitetet San Augustin i Arequipa, menar hänger ihop med att cholos, som Toledo, genom historien betraktats som av naturen lata människor utan känslor. En form av förtryck och förakt som ärvts vidare till dagens samhälle.

- De grupper som i dag är Raúl Fernandez Llerena, social/politisk professor på Universitetet San Augustin i Arequipa. Fotograf: Vanessa Daurermest utsatta för den här typen av rasism är ursprungsbefolkningen som migrerat från höglandet till städerna, och i dessa grupper är unga kvinnor, kvinnor i familjen, ungdomar och de som inte kan läsa och skriva mest sårbara, säger Raúl Fernandez Llerena.

"Jävla chola"

Fortunata Yawi 77 år, Isidora Cahuara, 60 år, Juana Wamaní 68 år och Kristina Cornejo Maolli, 96 år är alla från den lilla byn Viraco i Arequipa. Där har de växt upp och levt i hela sitt liv och alla har de tidigare arbetat inom jordbrukssektorn. De berättar om hur de har utsatts för rasism på grund av klädsel. Om hur de kallats saker som "cholos" och "indios". Det kan ropas att "indios kan inte arbeta", och "jävla chola". Ibland är det till exempel markägaren som kallat dem så.

- Jag har upplevt rasism vissa gånger, då ropas det chola efter mig och detta beror mest på hur jag klär mig och min kultur, säger Juana Wamani.

Edgar Guzmán Cárdenas, som arbetar med arbetsmarknadsrelationer inom den offentliga sektorn i Viraco, menar att vid olika möten i olika sammanhang så kan ursprungsbefolkningen känna sig mindre viktig.

- De har heller inte samma möjligheter till utbildning som stadsbor. Samtidigt känner stadsborna sig mera viktiga av samma anledning, säger han.

Roguer Mario Paredes Falconi, systemingenjör från Arequipa berättar att han har upplevt etnisk rasism i Lima på vissa diskotek där människor med indianskt ursprung inte får tillträde till diskoteken.

- När jag 2007 var i Lima och besökte lite finare och dyrare diskotek som Aura och Gota så fick ingen med indianskt ursprung komma in. Vanligtvis behöver man mycket pengar för att få komma in eller känna någon känd person, men personer med mycket pengar med indianskt ursprung fick ändå inte tillträde, berättar Roguer.

Svårtlöst problem

Fernandez Llerena menar att lösningen på problemet med rasism är bättre anpassad utbildning.

- Peru är i behov av en utbildning som är anpassad till landets multikulturella, multi-språkliga och multi-etniska skillnader, säger han.

Enligt honom har Peru ett utbildningssystem som överklassen har härmat från Nordamerika och Europa, men istället borde man se till landets behov och anpassa utbildningen med till exempel tvåspråkiga kursplaner som det tidigare har funnits.

- Fungerande demokratiska och politiska rättigheter är också grundläggande, säger han.

Även Jessica Acevedo, 30 år, elingenjör i Arequipa, menar att utbildning är väsentligt för att kunna lösa rasismfrågan.

- Vi måste bli mer medvetna om problematiken och implementera respekt och tolerans mot andra kulturer i vår värdegrund, säger hon.

Kvinnorna från Viraco är mer uppgivna. De ser ingen lösning på problemet, utan suckar bara uppgivet och rycker på axlarna. Att ändra på dagens beteende tror de är svårt.

Text och foto: Vanessa Daurer, Svalorna Latinamerika