Detta är ett utskick med de senaste nyheterna från Latinamerika.nu.
Latinamerika.nu ger alternativ och aktuell information om en värld vi i Sverige sällan får läsa om, och fångar upp det stora intresse som finns för Latinamerika. Vår målsättning är att vara den mest besökta hemsidan på svenska för nyheter från Latinamerika, och den naturliga utgångspunkten för den som vill veta något om utvecklingen i regionen. Latinamerika.nu bevakar samhällsutvecklingen i relation till det stora, internationella spelet och sätter in den lilla människans värld i ett större sammanhang på ett begripligt sätt. På latinamerika.nu får annars tysta röster ta plats.
Tusentals unga välutbildade portugiser väljer nu att lämna den ekonomiska krisen och arbetslösheten i hemlandet för att söka lyckan utomlands. Och många av dem beger sig till hemlandets gamla kolonier – framför allt Brasilien.
Det ekonomiska läget i Spanien gör att migranter som en gång lämnat sina hemländer nu återvänder. För första gången på tio år är det fler som lämnar Spanien än som anländer.
Varje år beger sig runt en halv miljon papperslösa migranter ut på en mycket farofylld resa genom Mexiko med förhoppningen att kunna ta sig norrut till USA. Migranterna riskerar att utsättas för mängder av allvarliga brott och förövarna kan vara både poliser och organiserade kriminella grupper.
Den globala ekonomiska krisen och tuffare lagar har slagit hårt mot de ecuadorianska migranterna i Europaoch USA. Det säger Giaconda Herrera som forskar om migrationsströmmar på universitetet FLACSO i Ecuador.
- Jag är inte migrant. Jag är ursprungsfolk, från landet och bor i stan, men det här är mitt land och jag har rätt att flytta vart jag vill.
Feliciano Mejía är bestämd. Identitet är viktigt. Och stolthet. För de tusentals ursprungsfolk som flyttat från landet in till städerna och till en ny verklighet.
Den massiva migrationsvågen har satt djupa spår i det lokala samhället och kulturen i Otavalo, Ecuador. År 2003 startade en grupp kichwa-ungdomar rörelsen Runakay, som ordnar fester för att upprätthålla Otavalos rika kulturella arv. I februari varje år återvänder tusentals Otavalobor till sin hemstad för att fira Runakay.