I Cajamarca, i norra Peru, har hela byar gått ut för att protestera mot Minas Conga, ett gruvprojekt som hotar regionens miljö och befolkningens hälsa. Landet har skakats av blockaderna som pågått i flera veckor. Guld står mot vatten i en konflikt där svenska pensionspengar är inblandade. Latinamerika.nu åkte till platsen för att dokumentera protesterna.

Trots att en stat aldrig någonsin har tjänat på gruvverksamhet, bestämde sig Costa Ricas regering sig för att godkänna gruvan i Las Crucitas. Sedan dess har folkrörelser protesterat för att stoppa den miljö- och hälsofarliga utvinningen. Nu har de fått rätt i Costa Ricas första kammare i Högsta domstolen och tillståndet till utvinning har annullerats.

Perus president och före detta militär Ollanta Humala bedriver en allt tuffare linje mot den proteströrelse som vänder sig mot det jättelika gruvprojektet Conga. Ett miljövidrigt projekt som även de svenska AP-fonderna har stora investeringar i. Flera ministrar har nu valt att hoppas av sina poster.

Den folkliga opinionen säger nej – men Chiles politiker säger ja. På fredagen röstade regeringens kommitté ja till en fortsättning av det omdiskuterade kolgruveprojektet på Isla Riesco i Patagonien.

I förra veckan sade Chiles regering ja till inledandet av kolbrytning med open pit-teknik på ön Isla Riesco i södra Chile. Det faktum att kolgruvan planeras några få mil från ett naturreservat, på en ö med stora sötvattenreserver och flera sällsynta djurarter, har fått miljöorganisationer att reagera.

I ett uttalande från FN:s internationella arbetarorganisation  (ILO) uppmanas Guatemala att avbryta alla pågående gruvprojekt som påbörjats utan att ursprungsfolken rådfrågats.

Konstitutionsdomstolen i Guatemala har fastslagit att rätten till folkomröstningar enligt ILO-konvention 169 kan likställas med konstitutionell rätt. Därmed får ursprungsfolksrörelsen i Guatemala stöd för de 42 lokala folkomröstningar som har organiserats i lika många kommuner sedan 2005.

Colombia siktar på att bli en av Sydamerikas största gruvnationer inom tio år. Ansökningarna om tillstånd för exploatering haglar till de colombianska myndigheterna. Samtidigt slår colombias civila samhälle larm om gruvdriftens faror för liv och miljö.

- Om ni visar oss ett hållbart gruvprojekt i stor skala, så tittar vi mer än gärna på det.