För precis 20 år sedan undertecknades det fredsavtal som satte punkt för det långa och blodiga inbördeskriget i El Salvador. Men trots att överenskommelsen även innehöll löften om sociala satsningar är fattigdomen i dag mycket utbredd i landet och våldsbrottsligheten skyhög. Experter och aktivister menar att situationen är så allvarlig att landets politiska krafter nu bör samlas för att förhandla fram en ny typ av krisavtal.

Förslaget syftar till att återuppliva den vilja till förhandlingar och förmåga att ge och ta som lade grunden för det fredsavtal som undertecknades den 16 januari 1992 i Mexiko. Ett avtal som avslutade ett tolv år långt inbördeskrig mellan vänsterrebellerna FMLN och den dåvarande presidenten Alfredo Cristianis regeringsstyrkor. Närmare 75 000 människor dödades under kriget och ytterligare 12 000 personer försvann spårlöst.

Trots att FMLN, som numera är ett politiskt parti som styr landet genom president Mauricio Funes, och det högersinnade partiet Arena hade diametralt olika åsikter lyckades man med hjälp av FN komma fram till ett fredsavtal som satte stopp för kriget, men även syftade till att rädda landets svårt sargade ekonomi.

Fredsavtalet lade grunden för en demokratisk övergång i ett land som tidigare hade styrts direkt eller indirekt av militären, där den rika elitens intressen kom först. Mängder av människor som ville förändra detta orättvisa system utsattes för förföljelse och riskerade att dödas.

Akut ekonomisk kris

"Om vi med hjälp av dialog lyckades komma bort från krigets brutalitet, så kan vi också besegra fattigdomen, orättvisorna och våldet med hjälp av dialog och gemensamma beslut", skriver analytikern José María Tojeira i en ledare i den lokala dagstidningen La Prensa Gráfica.

Samtidigt som det gått exakt 20 år sedan fredsavtalet undertecknades står El Salvador inför en akut ekonomisk kris. El Salvador anses också vara ett av världens mest våldsamma länder och mordstatistiken är förfärande hög.

Av landets sex miljoner invånare lever över 36 procent i fattigdom och över 11 procent i extrem fattigdom enligt de senaste siffrorna från myndigheterna.

- Det som behövs är att vi fortsätter utveckla den demokrati som vi tog initiativ till för 20 år sedan. Utmaningarna är enorma, men det är också möjligheterna, säger politikern Nidia Díaz, som var en av FMLN:s representanter som var med och undertecknade det historiska avtalet i Mexico City 1992.

Den före detta generalen Ernesto Vargas, som var med och undertecknade fredsavtalet för regeringens räkning, menar att den allvarliga krisen i landet innebär att det är helt nödvändigt med en ny typ av breda förhandlingar där alla politiska krafter ingår.

-Det måste till en nationell överenskommelse, befriad från ideologier, skapad enbart av en önskan om att förbättra landet – på samma sätt som skedde för två årtionden sedan, säger Vargas till IPS.

Fredsavtalet 1992 ledde bland annat till att en ny poliskår utbildades. Även andra åtgärder genomfördes för att skapa ett mer effektivt och transparent rättsväsende – som fram till dess varit hårt ansatt av korruption och politisk påverkan.

Ideologiska skillnader ett hinder

Men de gamla problemen finns trots detta kvar inom rättssystemet, vilket uppmärksammats av såväl lokala experter som det amerikanska utrikesdepartementet.

Internationella påtryckningar var en mycket viktig faktor bakom fredsavtalet, i synnerhet när det gäller de eftergifter som landets militär gick med på. Omvärldens påtryckningar ökade efter att sex jesuitpräster, samt deras kock och hennes dotter, mördats av en av arméns elitförband 1989 i samband med en stor offensiv från gerillan.

Vissa bedömare menar dock att det kan bli svårt att nå fram till ett samförstånd på samma sätt som i samband med fredsförhandlingarna, eftersom de ideologiska skillnaderna mellan de olika lägren är så stora.

Det före detta gerillabefälet Dagoberto Gutiérrez, som också medverkade vid fredsförhandlingarna för 20 år sedan, menar att det inte är möjligt att förhandla fram något nytt krisavtal för närvarande.

- Den ekonomiska och politiska makten kommer bara att börja förhandla när det är nödvändigt och oundvikligt, och just nu är så inte fallet, säger han.

Fredsavtalet satte punkt för kriget, men ledde inte till några djupgående ekonomiska förändringar, påpekar Gutiérrez.

- För att verkligen förändra de ekonomiska frågorna skulle det krävas ytterligare 20 års krig, säger han.

Samhällsvetaren Salvador Samayoa är däremot kritisk mot dem som hävdar att fredsavtalet "bara" satte stopp för kriget, och inte löste några av de ekonomiska och sociala frågorna. "Som om (att avsluta kriget) var en mycket lätt sak att uppnå, eller något som inte var särskilt viktigt…", skriver han i en artikel i tidningen El Diario de Hoy.

Text: Edgardo Ayala/IPS