Bekämpning av kokain har under president Evo Morales mandatperiod blivit effektivare. Det hävdar det statliga narkotikabekämpande organet Umopar samt boende i Chapare, området som cirka en tredjedel av världens kokain kommer ifrån.

Kamp mot knarket i Chapare
Det är en vanlig lördag i det kokaodlande distriktet Chapare i Bolivia. Här finns ett oräkneligt antal mindre hemliga tillhåll där kokablad blandas med kemikalier och omvandlas till kokain. Varje dag upptäcker man här i länet Cochabamba, där området Chapare ingår, runt 20-35 “fabriker”.
.
Området som är stort och till stora delar otillgängligt har sedan 1980-talet varit en huvudvärk för de olika regeringar som suttit vid makten och har även ingripit USA:s inblandning i ett så kallat krig mot knarket. I början av 1980-talet var området mer eller mindre laglöst.

Vi kör in i den anspråkslösa byn Shinaota och Ivan Nogales, ägare till en ekoturismpark i området berättar:

- Här i Shinaota såldes kokain helt öppet på 1980-talet. I affärer lade man upp och vägde kokainet som om det vore vilken vara som helst. Byn var full av män som gick omkring som vanligt… som han där!

Ivan Nogales pekar på en man som likt många andra går omkring i bar överkropp i det tropiska klimatet.

- De var klädda i bara shorts men likväl tungt beväpnade. Ville man göra sig av med en konkurrent så betalade man dem några dollar och dagen efter var konkurrenten död.

Inhumana metoder

På 1980-talet skickade USA in antidrogstyrkor i området, DEA, med syftet att få stopp på den okontrollerbara handeln av kokain. Metoderna var enligt dokument som i efterhand kommit fram allt annat än humana. Bönder torterades med nagelutdragning eller med elstötar mot genitalierna.

För ett halvår sedan kastade Evo Morales ut de amerikanska styrkorna ur Chapare. Morales menade att de tjänstemän han expulserade var desamma som trakasserat honom och andra bönder på den tid då han själv var kokaproducerande bonde. På en stor skylt utanför en av Chapare byar står det att läsa “Ut ur Chapare USAID!” refererande till det nordamerikanska biståndsorganet. Svaret från USA lät inte vänta på sig, Bolivia stämplades som ett land som inte vill delta i kriget mot knarket och USAs bidraget genom Atpdea – tullättnader i utbyte mot drogbekämpning – drogs in.

Bolivia å sin sida menade att de klarar drogbekämpningen bättre än andra länder och också bättre utan utländsk inblandning.

Inne på det statliga knarkbekämpande organet Umopar område tar soldaten Carlos Buenrío emot:

- Jag har arbetat här i två år och vad jag kan se är folk här på Umopar nöjda med regeringens arbete, säger han.

Umopars arbete mot knarket under Evo Morales mandatperiod har förändrats mycket berättar Carlos Buenrío.

- Det är inte hårdare men mer effektivt. I stället för att använda oss av brutala metoder så förlitar vi oss på den sociala kontrollen. Folk är inte längre rädda för oss.

Den sociala kontrollen innebär att Umopar har en tät kontakt med de facksyndikat som alla bönder i området tillhör. De bönder som misstänker att det framställs kokain i området ombeds berätta vad de vet. De familjer som avslöjas med att syssla med produktion av kokain eller att förse kokainhandlare med koka-blad och även grannar som inte berättat vad det vetat utesluts numera ut facksyndikatet vilket för många bönder anses vara ett värre straff än ett fängelsestraff.

Varje dag upptäcker man runt 20-35 tillhåll där kokain fabrikeras i Cochabamba län där området Chapare ingår.

För att ta sig ut ur Chapare måste man passera en gränskontroller. Varje månad görs här ytterligare runt 16 större tillslag enligt Umopars uppgifter.

Att bevisa ifall en person försöker smuggla kokain genom att ha svalt kondomer med kokain är lätt berättar Carlos Buenrío.

- Med kokain i magen kan man inte dricka något för då spräcker kondomen med kokain. Vi brukar bjuda på Coca Cola och tackar den misstänkta nej till ett glas vet vi alltså vad det är frågan om.

Inne på Umopars högkvarter står ett stort antal lastbilar uppställda, fordon som kokain hittats i.

- Man kan aldrig veta vem det är som transporterar kokain, det finns inga riktlinjer vad gäller ålder, kön, ursprung eller utseende säger Carlos Buenrío och visar några foton på personer som i kontrollen åkt fast med bh fylld med kokain, skoklackar eller andra uppfinningar.
m
Tvärtemot vad rykten säger om att Evo Morales som tidigare ordförande för kokabönder nu skulle främja kokainproduktionen visar statistiken på att arbetet mot knarket går framåt.

Enligt statistik från den andra knarkbekämpande enheten FELCN, beslagtogs mellan åren 2003 och 2005 1 486 ton av koka ämnade att omvandlas till kokain medan det under Evo Morales mandatperiod 2006 till 2008 beslagtagits mer än tre gånger så mycket; 4 619 ton.

Vad det gäller de kemiska substanerna som används i produktionen av kokain belagstogs mellan år 2003 och 2005 1 808 ton medan det under Evo Morales mandatperiod beslagtogs mer än dubbelt, 3 814.

Regeringen har även följt lag 1008 och förstört mer kokaplantage årligen än vad lagen säger; 5 000 hektar.

Amerikansk narkotikapolis har hittills inte kommenterat den bolivianska statistiken utan står fast vid synsättet att eftersom Bolivia inte vill samarbeta med dem  innebär det också att Bolivia inte är villiga att bidra i kriget mot knarket.

Trots att statistiken visar på att drogbekämpningen går framåt finns det också de som ifrågasätter uppgifterna. Journalisten Magnus Linton som har flerårig erfarenhet av Sydamerika säger i en intervju med Göteborgsposten:

- Morales kontroll över polisiära och militära organ har stärkt förtroendet mellan stat och bönder. Men den gängse uppfattningen är att drogbekämpningen i Bolivia inte går något vidare om man mäter produktion och odlade hektar.

Jessica Nilsson

Fordon som Umopar använder när de åker ut i djungeln för att leta efter "knark-fabriker".

 

Länkar

Historiskt tillslag mot knarkfabrik

Bolivia anklagar USA för knarkaffärer

Oro efter höjda tullar