Ecuador och Colombia har satt punkt för den värsta diplomatiska krisen mellan länderna i modern tid. På UNASUR:s toppmöte i Guyana bestämde man sig för att återuppta förbindelserna efter ett tre år långt ordkrig.  

Kontakterna bröts i mars 2008 sedan Colombia bombat ett av FARC-gerillans läger på ecuadorianskt territorium. 26 personer dog, däribland den förre gerillaledaren Raul Reyes och en ecuadoriansk medborgare.

Händelsen utlöste en lång rad politiska och diplomatiska konfrontationer mellan de båda grannländerna. För att återställa relationen har Ecuador krävt att få tillgång till Raul Reyes dator, som beslagtogs av colombiansk militär, samt fullständig information om den militära attacken. Ecuador har misstänkt att det har funnits ett tredje land inblandat i operationen.

Under det senaste mötet mellan länderna gick Colombia kraven till mötes och överlämnade den efterfrågade informationen, som tills vidare är belagd med sekretess. På det regionala samarbetsorganet UNASUR:s toppmöte i Guyana i förra veckan (där Ecuador lämnade över ordförandeposten) enades länderna till slut om att normalisera de diplomatiska relationerna.

Ecuadors president Rafael Correa betonade att hans presidentkollega Juan Manuel Santos har visat "stor öppenhet och god vilja när det gäller förhandlingarna om de känsliga ämnena" i en kommentar till den ecuadorianska dagstidningen El Comercio. I rollen som tidigare försvarsminister var Santos den som gav order om den militära attacken som ledde till krisen. 

Gränssamarbete efterlyses

Flera statsvetare pekar nu på att båda länderna måste börja samarbeta bättre när det gäller den svåra situationen i gränsområdena. FN:s flyktingorgan UNHCR redovisade häromåret att antalet asylsökande colombianer som flyr undan den interna konflikten har ökat från 2000 till 35 000 under de senaste tio åren.

Luis Varese.Luis Varese är chef på UNCHR i Quito. Han menar att det saknas en helhetsbild av konflikten i Colombia och att stödet utifrån därför blir otillräckligt.

- Mycket resurser från biståndsorganisationer, FN-organ och frivilligorganisationer satsas direkt i Colombia och mycket lite går till gränsländerna som på olika sätt känner av konflikten.

FN:s särskilda rapportör Philip Alston beskriver i sin senaste rapport säkerhetsläget som "kritiskt". Det är inte bara illegala väpnade grupper som etablerar sig i området. Det har också skett en militarisering under de senaste decenniet och rapporterna om övergrepp ökar. Samtidigt kritiserar människorättsorganisationer de obefintliga sociala satsningarna, speciellt i  Amazonas.

- Regeringen har aldrig brytt sig om det här området. Med den militära närvaron och regeringens så kallade Plan Ecuador skulle allt bli säkrare och bättre. Men vad vi ser är motsatsen. Just nu är det ett brott bara att bo vid gränsen, säger Fani Pilco på Kommittén för mänskliga rättigheter i gränsprovinsen Sucumbíos.

Läs mer om situationen i gränsen mellan Ecuador och Colombia och vad Obama har betytt för USA:s krig mot knark och terrorism i fördjupningsartikeln "Falsk förändring i gränstrakterna".

Text & Foto: Marcus Berglund