En sen kompromiss i Durban bereder väg för nya klimatförhandlingar fram till 2015. Men besluten anses otillräckliga för att klara tvågradersmålet – målsättningen att jordens medeltemperatur inte ska öka med mer än två grader.

- Med tanke på tidigare klimatkonferenser skulle det vara mer effektivt om deltagarna gick ut och planterade träd under de två konferensveckorna. Det skulle antagligen ha en större effekt, säger 14-åriga Felix Finkbeiner från München som startat en organisation för trädplantering som finns i 70 länder och som under de senaste fyra åren har planterat nästan fyra miljoner träd.

Efter två veckor och ytterligare 29 timmar av intensiva och tuffa förhandlingar lyckades de 194 medlemsländerna vid FN:s klimattoppmöte i Sydafrika att enas om det så kallade Durbanpaketet, som bland annat innehåller en färdplan för minskade utsläpp av växthusgaser, en andra åtagandeperiod inom Kyotoprotokollet samt inrättandet av en grön fond som ska finansiera klimatarbetet.

Ny plan klubbad

Den största framgången är att en ny färdplan klubbats som samtliga stora utsläppsländer anslutit sig till. Det är första gången som alla medlemsländer enats om att styras av ett globalt utsläppsavtal under FN:s klimatkonvention UNFCCC. En kommitté ska ta vid våren 2012 och arbeta fram ett förslag till nytt klimatavtal 2015. År 2020 ska alla stater som undertecknat avtalet uppfylla det.

De nuvarande utsläppsminskningarna som industriländerna tillsammans med Kina, Brasilien, Sydafrika, Indien och andra gått med på enligt Köpenhamnsöverenskommelsen innebär dock en global temperaturhöjning på minst 3,5 grader Celsius uppger klimatexperter. I stora delar av världen förutspås att temperaturökningen kommer att bli det dubbla.

Faktum är att utvecklingsländerna har utlovat större utsläppsminskningar än industriländerna som står för 75 procent av de totala utsläppen.

Rika stoppar framsteg

- Det är fortfarande ovisst vad resultatet kommer att bli av överenskommelserna i Durban, säger Bill Hare, chef för Climate Analytics, en rådgivande klimatforskningsgrupp.

Durbanmötets ordförande Maite Nkoana-Mashabane och andra vädjade till länderna att sätta sina egenintressen åt sidan under klimatförhandlingarna till förmån för planeten och människors bästa. Rika länder som USA, Kanada och Saudiarabien förhindrade framsteg i förhandlingarna vilket skapade frustration bland andra nationer.

- Den bistra nyheten är att länder med USA i spetsen har lyckats få in en klausul som kan förhindra att nästa stora klimatavtal blir juridiskt bindande, säger Kumi Naidoo, generalsekreterare för Greenpeace.

Även om världens länder enas om ett juridiskt bindande klimatavtal 2015 måste det godkännas av regeringarna innan det träder i kraft. När det gäller Kyotoavtalet tog det flera år innan det trädde i kraft. I det fallet backades avtalet först upp av USA men godkändes inte efter att George W Bush kommit till makten.

Bill Hare från Climate Analytics säger att utsläppsminskningarna kommer att behöva vara mycket större och kosta mycket mer om man ska hålla tvågradersmålet, genom att man valt att vänta till år 2020 innan de införs.

Kyotoavtalet förlängs

Durbanplattformen innehåller en förlängning av Kyotoprotokollet från och med januari 2013. Hur länge det avtalet ska förlängas kommer att beslutas vid klimattoppmötet i Qatar nästa år. Avtalet kräver endast små utsläppsminskningar från industriländer i Europa, samt Kanada, Australien, Japan. USA har ställt sig utanför avtalet och Kanada har bortsett från det och ökat sina utsläpp med 24 procent. Kanada, Japan och Ryssland har också meddelat att de inte kommer att medverka under en andra åtagandeperiod inom Kyotoprotokollet.

Enligt Pablo Solón, chefsförhandlare från Bolivia, finns det inget formellt godkännande av en fortsatt förbindelseperiod när det gäller Kyotoprotokollet.

- Beslutet har i verkligheten skjutits fram till nästa klimattoppmöte. Kyoto hålls vid liv genom respirator, säger han.

Den gröna fonden ska med sina 100 miljarder dollar från och med 2020 finansiera utsläppsminskningar och klimatanpassningar i utvecklingsländer, men än så länge är det inte klargjort varifrån pengarna ska komma. En arbetsplan för insamling av pengar från privata och offentliga aktörer har dock antagits. Även om marknaden för utsläppsrätter kraschat anser USA, EU, Nya Zeeland och Japan samt andra länder att handeln med utsläppsrätter kommer att vara viktig för den nya klimatfonden.

Text: Stephen Leahy/IPS