Dominikanska republiken gynnad av storexport till Haiti

Haitis egen livsmedelsproduktion minskar medan importen från grannlandet Dominikanska republiken ökar. Det visar en granskning gjord av medieorganisationen Haiti Grassroots Watch. Varor producerade i Haiti är svåra att hitta för de lokala handlarna.

- Jag får allt från gränsen mellan Haiti och Dominikanska republiken - morötter, squash, aubergine, kål, paprika, ägg, salami. Det är gränshandeln vi lever av, säger en försäljare vid marknaden Croix des Bossales i den haitiska huvudstaden Port-au-Prince.

Här liksom i mataffärerna tornar berg av pasta, ägg, tomatpuré, ketchup, majonnäs och andra livsmedel - och alla varor är importerade från Dominikanska republiken.

I järnaffärer står säckar med cement ända upp till taket. Cementen är importerad från Dominikanska republiken. Försäljare i butikerna säger att cement från Dominikanska republiken är billigare än cement från Haiti.

Jordbävningen satte fart på exporten

I samband med jordbävningskatastrofen i Haiti i januari 2010 när 200 000 människor miste livet och över en miljon blev hemlösa förstördes 8 procent av kapitalvarorna i landet enligt Världsbanken. Jordbrukssektorn gjorde förluster på motsvarande över 50 miljoner kronor enligt uppgifter från Haitis regering.

Efter katastrofen fanns ett trängande behov av livsmedel och andra varor till jordbävningsoffren och de tusentals internationella hjälparbetarna. Detta gynnade jordbruk- och industrisektorn i Dominikanska republiken, enligt Circé Almanzar Melgen, vice ordförande för Förbundet för Dominikanska republikens industrier.

- Det hade positiva effekter för industrin, särskilt för företag som tillverkar byggnadsmaterial, säger hon.

År 2000 gick endast tre procent av det som Dominikanska republiken exporterade till Haiti. Nio år senare hade siffran ökat till 15 procent, enligt en rapport från Världsbanken 2012.

Magdalena Lizardo vid Ekonomi-, planerings- och utvecklingsdepartementet i Dominikanska republiken förklarar att den dominikanska exporten till Haiti har vuxit kraftigt sedan jordbävningen.

- Exporten växte från 647 miljoner dollar (motsvarande 4 miljarder kronor) 2009 till över en miljard dollar (motsvarande 6,3 miljarder kronor) 2011.

Låga tullavgifter

Fram till 1970-talet var Haiti i stort sett självförsörjande på livsmedel, cement och andra produkter. Sedan dess har landet fått en allt mer negativ handelsbalans, med större import än export.

- Vi följer en tillväxtmodell som försvagar produktionssektorn i förhållande till importörerna. Den haitiska staten värnar inte om landets ekonomiska aktörer, säger ekonomen Camille Chalmers, vid Haitis statliga universitet.

Maria Isabel Gasso, ordförande för handelskammaren i Santo Domingo, säger att lagar främjat export och etableringen av frihandelszoner i Dominikanska republiken.

- Industrierna har gynnats av en politik som främjat export och produktion.

Nyliberal politik - minskade skyddstullar, privatisering av statliga industrier, och nedskärningar i social service - i slutet av 1900-talet slog hårt mot Haitis redan krisdrabbade ekonomi. Tullar på livsmedel och andra jordbruksprodukter sänktes först 1982 fortsatte sedan att sjunka.

Idag har Haiti de lägsta tullarna i Karibien. De drastiska minskningarna var en del av en överenskommelse mellan Jean Bertrand Aristides exilregering och USA samt Internationella valutafonden. Aristide införde en nyliberal politik i utbyte mot internationellt stöd för ett återtagande av makten 1994, efter att han störtats i en blodig statskupp i Haiti 1991.

Import och sänkta tullar är dock inte de enda anledningarna till att Haitis jordbruksproduktion inte har kunnat hålla jämna steg med befolkningstillväxten. Brist på offentliga och privata investeringar i jordbrukssektorn och Haitis föråldrade system för markägande anses också ha bidragit till utvecklingen.

Text: IPS
Foto: Protoplasma Kid/Wikimedia Commons