19-åriga Orlando Boror sköts till döds för att ha gett sig ut på gatan i en fredlig demonstration på ursprungsfolkens kampdag i Guatemala. Tillsammans med Boror manifesterade tiotusentals människor för att få gehör för sina krav på regeringen att stoppa utbredningen av utländska gruvföretag och massproduktion av agrobränslen. 

Klockan sex på måndagsmorgonen lamslogs trafiken då människor från olika frivilligorganisationer blockerade fem infarter till huvudstaden Guatemala City. Morgontrafikanterna blev tagna på sängen av ursprungsfolksnätverket Waqib’Kej:s mobilisering av människor från hela landet.

- När vi stoppade trafiken blev det hårt tryck från trafikanterna som ville passera. När vi inte tillät det öppnade en motorcyklist eld mot oss. En av våra vänner dog och två skadades. Alla blev rädda och för en stund sjönk viljan att fortsätta. För oss är det en fredlig demonstration, och vi har inget att sätta emot eldvapen utan vi blev bara skräckslagna, säger Carlos en av talespersonerna från San Juan Sacatepéquez.  

Samtidigt genomfördes massdemonstrationer och vägblockader på flera håll i landet. Dagens aktion var en direkt uppföljning av liknande demonstrationer i juli då ursprungssfolksorganisationerna överlämnade åtta krav till regeringen som åtog sig att handla därefter. Hittills har endast ett av dessa uppfyllts.  

- Vi kräver att regeringen lever upp till de åtaganden som de undertecknade i juli. Det handlar om att sätta stopp för fler licenser åt utländska företag som kommer hit för att exploatera naturresurser och därigenom förstöra vår natur och göra slut på vårt vatten. Vi kräver också att våra vänner, som har fängslats på grund av sina protester mot en rad företag och megaprojekt, friges, säger Magdalena Sarat, en av organisatörerna av demonstrationen.

Stopp för fler megaprojekt i våra byar! är ett av kraven Magdalena Sarat ropar ut under gassande sol på väg mot kongressen  

Demonstrationerna går av stapeln i en tid då det råder hungersnöd i Guatemala efter att landet har drabbats av den värsta torkan på 30 år. För att komma tillrätta med den akuta situationen i landet kräver ursprungsfolken, som i stort sett alla lever på småskaligt jordbruk, en jordbruksreform. 

- Vi kräver att regeringen godtar det lagförslag om en integrerad jordbrukspolitik som vi har presenterat. Vi kräver också att de lokala folkomröstningar mot gruvdrift och enorma vattenkraftsprojekt som har genomförts bland ursprungsfolken i enlighet med ILO-konvention 169 erkänns, säger María Martin en av demonstranterna.

Bollen ligger hos kongressen och regeringen, eftersom man från bonderörelsen och andra organisationer inom civilsamhället, efter tio års arbete, har lämnat ett färdigt lagförslag på en integrerad jordbrukspolitik. Kongressen har ännu inte visat någon vilja att prioritera frågan. Tusentals demonstranter tågade efter sex timmars blockad mot centrum från fem olika punkter i stadens utkanter 

- Den globala uppvärmningen av jorden är orsakad av ett levnadssätt som inte går ihop med vår maya-kosmovision som handlar om att bevara och leva i harmoni med naturen. Vi vill uppmana västvärlden, som de senaste 50 åren har orsakat enorm miljöförstöring, att dra ner på föroreningarna, sade Leopoldo Méndez, en av talespersonerna under demonstrationerna.

Text och foto: Christin Sandberg