Av den totala arbetande befolkningen i Brasilien arbetar 16,6 procent som hushållsarbetare. 15,8 procent av dessa är kvinnor, vilket motsvarar ungefär 7 miljoner kvinnor. Många utsätts för diskriminering och har endast informella arbeten. Det visar en rapport som nyligen presenterades i Brasilien.

Den 27 april var det hushållsarbetarnas dag i Brasilien. Detta firades bland annat med lanseringen av en ny rapport sammanställd av diverse statliga och ickestatliga organ och organisationer, så som departementet för politik för kvinnor (SPM) och riksförbundet för kvinnliga hushållsarbetare (FENETRAD).

I rapporten konstateras att även om villkoren för hushållarbetare i Brasilien har förbättrats historiskt så återstår fortfarande mycket för att dessa villkor ska kunna ses som likvärdiga övriga yrkesgruppers.

Diskriminerad yrkesgrupp

Man pekar i rapporten på de socioekonomiska implikationer som en utvidgning av hushållsarbetares rättigheter skulle kunna få för Brasilianska hushållsarbetare. Det läggs också fram ett flertal förslag för hur olika aktörer, såväl inom regeringen som inom internationella organisationer och civilsamhället kan agera för att öka det kulturella och ekonomiska värdet av hushållsarbetaren, bryta stereotypiska diskriminerande bilder av denna, samt säkerställa jämställda arbetsvillkor.
En av talarna i samband med att rapporten lanserades var, Laís Abramo. Hon representerade FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor; ILO. Laís Abramo menade att rapporten bör ses som ett steg i rätt riktning och som ett bevis på politisk vilja. Hon betonade dock samtidigt att den Brasilianska hushållsarbetaren fortfarande ses som kulturellt och ekonomiskt lågvärderad och ofta lider av flerdimensionell diskriminering baserad på kön och hudfärg.
Ett annat stort problem är att endast 27 procent av de totalt 7 millioner kvinnliga hushållsarbetarna i Brasilien är formellt anställda. Bland de afro-brasilianska kvinnorna är siffran ännu lägre; 23,9 procent.

Informellt arbete = sämre lön

Informellt hushållsarbete är ofta kopplat till ett flertal risker. Det försvårar också undersökningar kring arbetsvillkor och fackligt arbete. Enligt ILO är även lönerna för informella hushållsarbetare betydligt lägre än för de formellt anställda hushållsarbetarna. Medan de senare tjänar en lön motsvarande 2000 svenska kronor per månad tjänar den informella hushållsarbetaren i snitt cirka 1200 kronor per månad. För afro-brasilianska kvinnor är summan än lägre – 1080 kronor per månad.
Även om det kan vara besvärligt att genomföra undersökningar kring informella anställningar anser FENETRADs representant, Creuza Maria Oliveira, att undersökningar och övervakning är nödvändig.
- Så länge vi inte ser en ökad investering i statliga övervakningar och undersökningar av informella anställningar så kommer vi heller inte att se någon minskning av dessa, säger Creuza Maria Oliveira, som varit med och framställt rapporten.

Text: Niklas Stephan, frilansskribent bosatt i Brasilien.